Introduktion: Efter en främre korsbandsskada och korsbandsrekonstruktion (ACLR) drabbas många av en upprepad skada. En anledning kan vara att en ACL-skada medför neuroplastiska förändringar som kan ge ett ökat neurokognitivt beroende. Det här kan i sin tur innebära en nedsatt kapacitet att utföra motoriska uppgifter med samtidiga sekundära uppgifter – även kallat dual task-förmåga. Graden av neurokognitivt beroende mäts ofta genom dual task-tester (DT-tester) där den s.k. DT-kostnaden då kan komma att avslöjas. Syfte: Att undersöka om individer med ACLR visar större DT-kostnad än oskadade individer under hopptest med sekundära kognitiva uppgifter. Därtill att undersöka om självskattad psykologisk beredskap har ett samband med dual task-kostnaden hos individer med ACLR. Metod: 20 personer med ACLR och 20 personer utan knäbesvär utförde drop jump-test med sekundära kognitiva uppgifter (DT-testet). Både motoriska och kognitiva prestationer utvärderades. Gruppernas prestationer jämfördes mellan varandra med oberoende T-test. För kartläggning av psykologisk beredskap, omfattande känslor, självförtroende och riskbedömning användes enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI). För att bedöma sambandet mellan ACL-gruppens prestationer på DT-testet och totalpoängen på ACL-RSI användes Pearson’s korrelationskoefficient. Resultat: De oberoende t-testen bekräftade att ACL-gruppen presterade sämre än kontrollgruppen på DT-testet. I den motoriska uppgiften hade ACL-gruppen medelvärdet 85 % och kontrollgruppen 94,6 %. I den kognitiva uppgiften hade ACL-gruppen medelvärdet 66.7 % och kontrollgruppen 82,9%. Det uppvisades ett svagt positivt men ej signifikant samband mellan ACL-gruppens prestationer på DT-testet och ACL-RSIs totalpoäng. Konklusion: ACL-gruppen presterade sämre än kontrollgruppen på DT-test med sekundär kognitiv utmaning. Däremot visade sig psykologisk beredskap inte influera ACL-gruppens prestation på DT-testet. Resultaten styrker hypotesen att individer med ACLR har svårare att utföra DT-test med sekundära kognitiva utmaningar, men inte hypotesen att lägre psykologisk beredskap negativt påverkar deras prestationer.