I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer på ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanställning av ohälsans utveckling med värden för enbart Uppsala län, denna uppsats avsåg därför att bidra med detta. Resultaten visade på en minskning i den självskattade dåliga hälsan över tid, då materialet delades upp på kön och ålder. En relativ ökning av skillnaderna i ohälsa mellan förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde också observeras. Den relativa ökningen syntes tydligast mellan förvärvsarbetande och förtidspensionerade. Riskfaktorer som visade sig särskilt effektfulla till att skatta sin hälsa som dålig eller mycket dålig var mycket dålig trivsel med sina arbetsuppgifter, svåra besvär med trötthet och svåra besvär med ängslan oro eller ångest. Vidare upplevde sig arbetslösa i högre utsträckning vara utsatta för riskfaktorn nedlåtande behandling, vilket är i linje med tidigare presenterade resultat. Resultaten i uppsatsen kan vara till hjälp vid planering för folkhälsoarbete mot skillnader i hälsa och för en god och jämlik hälsa i Uppsala län. Ifall insatserna på området behöver prioriteras kan denna uppsats vara till hjälp då den lyfter fram de förtidspensionerades utsatta situation. Eftersom den självskattade dåliga hälsan bland övriga sysselsättningsgrupper inte har förbättras under de senaste åren, kan det vara en fingervisning om att pågående insatser bör ses över. Då denna studie bekräftade tidigare resultat avseende arbetslösas upplevelse av nedlåtande behandling och dess effekt på hälsan, tyder det på att folkhälsoarbetet i länet kan lägga visst fokus på detta problem. / In Sweden continuous population surveys operates to provide information on indicators of poor health and risk and protective factors. There is currently no current compilation of ill health development of values for only Uppsala County; this paper therefore intended to contribute to this. When the material was divided by gender and age, the results showed a decrease in self-rated bad health. Also the results showed a relative increase of differences in health between occupational groups. The relative increase was shown most distinct between the employed and the early retired. Risk factors that proved particularly effective at estimating their health as poor or very poor were very poor satisfaction with your work, severe problems with fatigue, and severe problems with anxiet, worry or anxiety. Furthermore unemployed perceived themselves being exposed to the risk factor condescending treatment, which is in line with previously announced results. Therefore this paper can be helpful in planning for public health efforts to combat health disparities and for a good and equitable health in the county. If the efforts in this area need to be prioritized, then this essay can be helpful when it highlights the early-retired vulnerable situation. Since the self-rated poor healths among other employment groups haven’t improved in recent years, it may be a hint that the ongoing efforts should be reviewed. As this study confirmed previous findings regarding the unemployed experience of condescending treatment and its effect on health, it indicates that public health efforts may put some focus on this problem.