Bakgrund: Det har skett stora framsteg på forskningsfronten inom palliativ vård för patienter och dess närstående, men det behövs mer kunskap om sjuksköterskans perspektiv. Den palliativa vården inom hospice har hög personalomsättning och en orsak kan vara en bristfällig eller felaktig bild av vad den palliativa vården innebär. En djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården i den sena palliativa fasen inom hospice kan leda till att framtida sjuksköterskor som väljer detta område får en tydligare bild av vad som väntar dem. Det kan också bidra till att öka kvaliteten på vården som erbjuds. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice.  Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, som utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Analysen är utförd med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I litteraturstudien så identifierades tre huvudteman: Sjuksköterskans upplevelse av förutsättningar för personlig och professionell utveckling, sjuksköterskans upplevelse av det personcentrerade förhållandet till patienten och sjuksköterskans upplevelse av sedering i den sena palliativa fasen. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade ett brett spektrum av upplevelser kring den palliativa vården i den sena fasen inom hospice. Resultatet visade på tre centrala fynd, Den personcentrerade vårdens ömsesidiga dimension, etiska dilemman i samband med palliativ sedering, och vikten av självkännedom och möjlighet till reflektion. Slutsats: Den personcentrerade vården är en central del av den palliativa vården och innebär ett ömsesidigt utbyte. Den interdisciplinära kommunikationen är viktig för styrningen av den palliativa vårdens inriktning i den sena palliativa fasen, då läkare och sjuksköterskor ofta kan ha delade meningar om vad som är viktigast för patienten. Självkännedom är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan inom palliativ vård i den sena palliativa fasen, när det kommer till existentiella frågor och personliga utmaningar i samband med patientens bortgång.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar vård i livets slutskede utifrån ett holistiskt synsätt på patienten och vård ges utifrån symptomlindring, samarbete, kommunikation och närståendestöd för att lindra det totala lidandet. Inom grundutbildningen för sjuksköterskor ingår verksamhetsförlagd utbildning, dock i olika omfattningar beroende på lärosäte. Färdiga sjuksköterskor förväntas kunna mildra det totala lidandet. Sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda, både teoretiskt och praktiskt, för att möta patienten i livets slutskede och ge en värdig vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa artiklar samt två kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de elva artiklarna resulterade i fem områden Betydelsen av förberedelse, kommunikation, stöd från kollegor, att våga möta sina känslor samt betydelsen av god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskestudenter erfar kunskapsbrister inom palliativ vård, som är komplext och kräver erfarenhet för att tillhandahålla god vård. Studenter har känslomässigt svårt att hantera utmaningar som uppstår vid palliativ vård, samt adekvat förberedelse från sjuksköterskeutbildningen kan skapa förutsättningar för god palliativ vård. / Background: Palliative care involves end-of-life care based on a holistic approach to the patient, focusing on symptom relief, collaboration, communication, and support for family members to alleviate overall suffering. In nursing education, practical training is included, varying in extent depending on the institution. Registered nurses are expected to alleviate overall suffering. Nursing students often feel unprepared, both theoretically and practically, to encounter patients at the end of life and provide dignified care. Objective: To describe nursing students' experiences of caring for palliative patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted, analyzing nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: The analysis of the 11 articles resulted in five areas: the importance of preparation, communication, support from colleagues, the courage to face one's emotions, and the importance of a good care relationship. Conclusion: Nursing students experience knowledge gaps in palliative care, which is complex and requires experience to provide quality care. Students emotionally struggle to handle challenges in palliative care, and adequate preparation in nursing education can create conditions for good palliative care."