This essay discusses the width of the late medieval desertion of farms in Sweden from an archaeological perspective. The object of the essay is to investigate if archaeological investigations and research during the last 10-15 years have changed the view of the late medieval desertion in relation to the Scandinavian research project on deserted farms and villages. The essay also deals with questions on causes to the desertion and when desertion occurred. An ambition of the essay is also to give a general picture of archaeological investigations during the last 10-15 years considering the late medieval desertion. The analyses-material consists mainly of reports from archaeological investigations. Most of the investigations analysed in this essay are investigations of single farms. Because of this it is natural these investigations do not say much about the width of the desertion. As long as an archaeological investigation is not a part of a large project, where the purpose is to show the width of the desertion, one cannot expect that one single investigation will give much information or knowledge about the width. However, if the ambition is to obtain a complete picture of a medieval deserted farm or village, this essay confirms that an archaeological investigation is necessary, willingly in an interdisciplinary cooperation.

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.