Borrelios är den vanligaste fästingburna infektionen på norra halvklotet, och orsakas av spiroketer tillhörande Borrelia burgdorferi sensu lato-komplexet. Dessa bakterier kan spridas till flera organ och ge upphov till olika symptom i bland annat hud, nervsystem, leder och hjärta. Omkring 15 % utvecklar neurologiska symptom, så kallad neuroborrelios. Den bästa indikatorn på aktiv neuroborrelios är framförallt karakteristiska neurologiska symptom samt tecken på en inflammatorisk förändring i cerebrospinalvätskan (CSV) i kombination med lokalt producerade antikroppar mot Borrelia burgdorferi s.l. i CSV. Nuvarande metod för diagnostik av neuroborrelios är en immunokemisk metod, en ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay) som bygger på en jämförelse av Borrelia-antikroppsnivåer i CSV och i serum genom beräkning av antikroppsindex (AI). Beräkning av AI kompenserar för en eventuell ospecifik överföring av antikroppar från serum, till följd av en skada på blod-hjärnbarriären. Det finns dock tecken på att den nuvarande analysmetoden har för låg sensitivitet med falskt negativa resultat, framförallt tidigt i infektionsförloppet. För diagnostik av andra former av borrelios än neuroborrelios används en typ av ELISA baserad på C6-peptid. C6-peptid ELISA visar god känslighet för detektion av B. burgdorferi s.l.-specifika antikroppar i serum. C6-antigenet utgör en starkt immunogen och konserverad region av bakteriens VlsE-ytprotein. Syftet med den här studien var att undersöka om detektion av antikroppar mot C6-peptid i CSV kan komplettera den nuvarande använda metoden och därmed förbättra den totala sensitiviteten för diagnostik av neuroborrelios. I studien analyserades 169 patientprover från unga personer, samt 18 oklara patientfall som tidigare bedömts negativa med den nuvarande metoden. Antikroppar mot C6-peptid detekterades hos åtta unga patienter samt två oklara patientfall. Av dessa hade åtminstone tre unga patienter sannolikt neuroborrelios. Resultat från den här studien tyder på att C6-peptid-ELISA på CSV-prover kan fungera som ett komplement till befintlig metod för diagnostik av neuroborrelios. En kombination av båda metoderna kan sannolikt ge en betydligt högre sensitivitet. Vid tolkning av resultat från C6-peptid-baserade analysmetoder på CSV ska hänsyn tas till eventuell ospecifik överföring av B. burgdorferi s.l.-specifika antikroppar genom blod-hjärnbarriären. / Lyme Borreliosis, caused by spirochetes of the Borrelia burgdorferi sensu lato-complex, is the most common tick-borne infection in the temperate regions of the northern hemisphere. The bacteria can infect many different organs, this can give rise to a variety of symptoms in skin, the nervous system, joints and heart. Approximately 15 % of the infected individuals show neurological symptoms referred to as neuroborreliosis. An active neuroborreliosis is indicated by inflammatory changes in the cerebrospinal fluid (CSF) and local synthesis of anti-Borrelia antibodies in CSF. The current method to diagnose neuroborreliosis is an enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) which compares levels of anti-Borrelia antibodies in CSF and serum by calculating an antibody index (AI). Calculations of AI compensate for unspecific leakage of antibodies from serum to CSF following an injury of the blood-brain barrier. The drawback of the current method is a low sensitivity with a high rate of false negative results in samples collected early during an infection. Another type of ELISA, based on the use of a C6 peptide, has earlier shown good sensitivity for detection of B. burgdorferi s.l.-specific antibodies in serum. The C6 antigen corresponds to a highly immunogenic and conserved region of the bacterial surface protein VlsE. The aim of this study was to investigate whether a detection of antibodies against the C6 peptide in CSF could improve the total sensitivity for the diagnostics of neuroborreliosis. In the current study, 169 samples with negative AI from young patients and 18 samples from special cases were analyzed. Antibodies against the C6 peptide were found in 8 young patients and in 2 samples from special cases. Out of these, 3 young patients were stated positive for neuroborreliosis. Results of this study show that the C6 peptide ELISA on CSF samples could act as a complement to the current serological method for diagnosing neuroborreliosis. A combination of both methods could possibly increase the overall sensitivity. However, the blod-brain barrier injury issue is a problem in the analysis and interpretation of the results of the C6 peptide-based method on CSF should take into consideration a possible dysfunction of the blood-brain barrier. In conclusion, a combination of both the current method and the C6 peptide ELISA could give a markedly improved sensitivity in diagnostics of neuroborreliosis.

Borrelia burgdorferi sensu lato (s.l.) and tick-borne encephalitis (TBE) are two of the most common tick-borne diseases in Sweden. Varicella-zoster-virus (VZV) is a contagious, airborne herpesvirus with nearly 100% prevalence in individuals over 30 years old. At the Laboratorymedicine, County Hospital Ryhov, Jönköping, IgG-antibody analysis against B. burgdorferi s.l., TBE and VZV is performed on serum. The aim of the study was to compare ethylenediaminetetraacetic-acid-plasma and lithium-heparin-plasma with serum for thesea nalyses. The goal was to investigate whether it was possible to switch the sample material from serum to plasma for these analyses. Samples from 500 blood donors were collected for analysis in serum, ethylenediaminetetraacetic-acid-plasma and lithium-heparin-plasma. The qualitative data from the study indicated that there was no statistically significant difference in the interpretations (positive and negative) between the sample materials. The quantitative analysis of antibody levels showed a statistically significant difference between the sample materials. Due to the study´s limited sample size, no general conclusions could be drawn about whether plasma could replace serum. Further studies on the subject could provide increased understanding of the relationship between serum and plasma for analysis of Borrelia, TBE and VZV and how results are affected in the different sample materials. / Borrelia burgdorferi sensu lato (s.l.) och tick-borne encefalit (TBE) är två av de vanligaste fästingöverförda sjukdomarna i Sverige. Varicella-zoster-virus (VZV) är ett smittsamt, luftburet herpesvirus med nära 100% prevalens hos personer över 30 år. På Laboratoriemedicin, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping utförs analys av IgG-antikroppar mot B. burgdorferi s.l. TBE och VZV på serum. Syftet med studien var att jämföra etylendiamintetraättiksyra-plasma och litiumheparinplasma mot serum för dessa analyser. Målet var att undersöka om det var möjligt att byta provmaterial från serum till plasma för nämnda analyser. Prover från 500 blodgivare samlades in för analys i serum, etylendiamintetraättiksyra- och litiumheparin-plasma. Resultatet från studiens kvalitativa data indikerade att ingen statistisk signifikant skillnad förelåg vad det gäller tolkningarna (positiv och negativ) mellan provmaterialen. Kvantitativa analysen av antikroppsnivåerna visade en statistisk signifikant skillnad mellan provmaterialen. På grund av studiens begränsadeprovstorlek kunde inga generella slutsatser dras kring huruvida plasma kunde ersätta serum. Vidare studier kring ämnet kan ge ökad förståelse kring sambandet mellan serum och plasma för analys av Borrelia, TBE och VZV samt hur resultaten påverkas i de olika provmaterialen.