Detta arbete syftar till att utforska de möjligheter som finns med ett högrörligt luftvärnsradarsystem inom Försvarsmakten. Detta görs med fokus på systemets förmåga att undgå bekämpning och huruvida systemets rörlighet kan bidra med militär nytta. Teorin om militär nytta är avgränsad till enstaka indikatorer för militär effektivitet i detta arbete. För att genomföra denna studie har tre olika scenarier konstruerats där radaren Saab Giraffe 1X utsätts för bekämpning av olika robotar. Därefter beräknas radarsystemets förutsättningar att undgå bekämpning med hjälp av en rörlighetskoefficient. Slutligen genomförs en SWOT-analys för att identifiera faktorer som påverkar de valda indikatorerna för militär nytta i de olika scenarierna. Analysen visar att radarsystemet kan undgå bekämpning i samtliga scenarier med hjälp av sin rörlighet. Slutsatsen är följaktligen att radarsystemet kan nyttja sin rörlighet för att bidra med militär nytta genom att dels nyttja frekventa omgrupperingar på ett planerat sätt samt genom att omgruppera då en inkommande robot upptäcks av radaren.