Inom hälso- och sjukvården används stora mängder plast i allt från medicinska instrument till mat- och dryckesservering samt lokalvård. Plasten besitter egenskapersom både bidrar till att upprätthålla höga hygienkrav och skyddar mot livshotande virus. Stora mängder engångsplastprodukter används både eftersom det förenklarmaterialhantering för vårdpersonal samt eftersom flergångsprodukter ofta förknippas med infektionsrisker. Majoriteten av hälso- och sjukvårdens plastavfall förbrännsdäremot efter användning, vilket bidrar till ökade klimatförändringar och begränsarmöjligheterna att uppnå globala hållbarhetsmål. Då plasten anses nödvändig inomexempelvis sjukvården kan den inte helt fasas ut, däremot behöver materialåtervinningen öka. Ett hinder för återvinning är att plastavfallet potentiellt kan vara kontaminerat av läkemedel, kroppsvätskor eller smittförande ämnen som riskerar att vara hälso- ochmiljöskadliga. Plastavfall som blir kontaminerat kräver därför separat hantering frånövrigt avfall och ofta är det osäkert om avfallet är kontaminerat eller inte. Dennastudie ämnade att undersöka hur engångsplastprodukter hanteras inom hälso- ochsjukvården samt eventuella möjligheter och hinder för att skapa mer cirkulära plastflöden genom ökad materialåtervinning. Detta genom en kombination av en litteraturstudie och en fallstudie där möjliga åtgärder identifierades. Fallstudien genomfördes på lungmottagningen och kirurgavdelningen vid Gävle sjukhus där informationfrämst samlades in genom observationer och personlig kommunikation. Studien omfattar även en granskning av de besökta verksamheternas inköpsstatistik för att identifiera vilka plasttyper som förekommer i deras produkter. Resultatet tyder på att åtgärder för att underlätta en effektiv materialåtervinning avsjukvårdsplast kräver samarbete mellan aktörer i olika delar av produktens värdekedja, från de tillverkare som designar produkterna till de återvinnare som hanteraravfallet. För de besökta verksamheterna på Gävle sjukhus är några av de största hindren relaterade till platsbrist för utökad avfallssortering samt en stor variation av olikaplasttyper och material i de produkter som används. Slutsatser som kan dras är atten mer grundlig sammanställning av materialsammansättning i produkterna än densom återfinns i denna studie och en nära dialog med återvinnare krävs, för att implementera åtgärder för utökad materialåtervinning. En ökad utsortering av plastavfallfrån hälso- och sjukvården anses vara möjlig, men olika åtgärder kan krävas för olikatyper av plastavfall. / The healthcare sector consumes large amounts of plastic for different applications,from medical instruments to food and beverage service and facility maintenance.The properties of the plastics contribute to maintaining high hygiene standards andprovide protection against life-threatening viruses. Large quantities of single-useplastic products are used because it simplifies the work of healthcare staff and because reusable products are often associated with risks of infection. The majority ofplastic waste within healthcare is incinerated after use, which contributes to increased climate change and limits the opportunities to achieve global goals of sustainability. Since plastic is considered necessary within the healthcare sector, it cannot be completely phased out but the material recycling needs to be increased.  One obstacle to recycling is that the plastic waste can potentially be contaminated bypharmaceuticals, body fluids or infectious substances that risk being harmful tohealth and the environment. Contaminated plastic waste therefore requires separatehandling from other waste and it is often uncertain whether the waste is contaminated or not. This study aimed to investigate how single-use plastic products aremanaged within healthcare and potential opportunities and obstacles to create morecircular plastic flows through increased material recycling. This was done through acombination of a literature review and a case study where possible measures wereidentified. The case study was conducted at the Lung Department and the SurgeryDepartment at the Hospital of Gävle, where information was primarily collectedthrough a series of observations and personal communication. The study also includes an investigation of the purchasing statistics of the visited departments in orderto identify the types of plastic found in their products.  The results indicate that measures to facilitate an efficient material recycling ofhealthcare plastic require cooperation between actors in different parts of theproduct's value chain, from the manufacturers who design the products to the recyclers who handle the waste. For the visited departments at the Hospital of Gävle,some of the biggest obstacles are related to a lack of space for expanded waste sorting as well as a large variety of different types of plastic and materials in the productsused. Conclusions that can be drawn are that a more thorough compilation of material composition in the products than that found in this study, and a close dialoguewith recyclers, are required to implement measures for increased material recycling. An increased sorting of plastic waste from healthcare is considered possible,but different measures may be required for different types of plastic waste.