Sammanfattning Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE73E, VT 2015. Författare: Marie Carlsson Handledare: Martin Amesteus Titel: Sinnenas betydelse för varumärkesposition- En fallstudie av FIKAs strategiska position på den amerikanska marknaden. Syfte med uppsatsen: Syftet med uppsatsen är att beskriva ett företags strategiska position och differentieringsfaktorer och påvisa om kunderna uppfattar denna position och differentieringsfaktorer ur företagets synvinkel på ett enhetligt sätt samt undersöka hur företaget arbetar med sinnesmarknadsföring för att förmedla sina differentieringsfaktorer till sina kunder. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar företaget FIKA, som är en svensk kaffekedja, som ligger i staden New York. FIKAs marknadsföring kommer att studeras och fokus kommer vara på hur FIKA arbetar med strategi och positionering. Deras marknadsföring studeras även med fokus på Sinnesmarknadsföring. Vidare har jag haft som avsikt att inte koppla FIKAs ekonomiska situation, utan begränsat den strategiska positionen till att omfatta varumärket, positionering- och differentieringsstrategier. Metod: I denna uppsats har jag gjort en fallstudieundersökning för att få djupare förståelse för företagets strategiska position, deras differentieringsfaktorer samt arbete med sinnesmarknadsföring.  Studien bygger på en abduktiv ansats där teorierna har varit utgångspunkten och där det skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med representanter från företaget FIKA, samt FIKAs kunder. Resultat: Studien visar på att företaget FIKA har en tydlig positionering gällande kvalité och innehar ett unikt produktsortiment på den amerikanska marknaden. Slutsatser har även dragits att den position företaget vill förmedla gällande det svenska till viss del inte stämmer överens med kundens associationer till varumärket. Slutsatser har även dragits att FIKA inte använder sig utav begreppet sinnesmarknadsföring, men bejakar samtliga sinnen i servicelandskapet. Ett medvetet arbete med sinnestrategier har även påvisat kunna förstärka ett varumärkes position och differentieringsfaktorer. Nyckelord: Varumärke, Varumärkesidentitet, Positionering, Differentiering, Sinnemarknadsföring, Sinnesuttryck, Sinnessensationer.

<p>Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.</p><p>I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer.</p><p>Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.</p><p><strong> </strong></p>

Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt. I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer. Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.