No description available.

Syfte - Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande kostnadskalkylering vid volymvariation. För att uppnå syftet bröts det ner i följande två frågeställningar. [1] Vilka kostnader kan identifieras i operationsenheter? [2] Hur bör en kostnadskalkyl utformas för operationsenheter vid volymvariation? Metod och genomförande - Under studiens gång har en fallstudie bedrivits för att anskaffa empiri och en litteraturstudie för att anskaffa teori. I fallstudien användes observationer, intervjuer och dokumentstudier för insamling av empiri. Den insamlade empirin analyserades tillsammans med teori för att besvara studiens frågeställningar och på så sätt uppfylla syftet. Resultat - Studiens resultat identifierar de kostnader som uppstod i det studerade området samt en kalkylmodell som kan hantera volymvariation. Kostnaderna förklaras med hjälp av de aktiviteter i tillverkningen där de uppstod, vilket är resultatet på den första frågeställningen. För att besvara den andra frågeställningen har olika kostnadskalkylmodeller analyserats för att undersöka deras styrkor och svagheter vid volymvariation. Genom analysen framkom olika egenskaper en kostnadskalkyl borde ha för att hantera volymvariation. Dessa egenskaper har format studiens kalkylmodell och gett den de egenskaper som en kostnadskalkyl vid volymvariation borde ha. Studiens kalkylmodell jämfördes sedan med självkostnadskalkyl för att tydliggöra resultatet. Implikationer - Resultatets implikationer är både teoretiska och praktiska då resultatet påverkar praktiken men även utökar teorin inom kalkylering vid volymvariation. De praktiska implikationerna är den påverkan resultatet har på utförandet av kostnadskalkylering vid volymvariation. Till skillnad från rapportens praktiska implikationer så går de teoretiska implikationer åt båda håll då teorin påverkat studiens riktning men även då resultatet påverkar teorin. Resultatet påvisar att kalkylmodeller inom volymvariation är bristfälliga vilket leder till at de kan ifrågasättas och vidare forskning behövs för att komplettera eller utveckla dessa. Vidare forskning - Studiens resultat är grundat på en fallstudie av enfalls karaktär vilket sänker resultatets generaliserbarhet. Vidare studier för att stärka generaliserbarheten kan genomföras med en flerfallstudie. Studiens kalkylmodell har inte testats i praktiken så vidare studier kan bedrivas genom att praktiskt implementera rapportens resultat. Begränsningar - Den bedrivna fallstudien var en enfallsstudie vilket betyder att endast ett företag studerades. För att öka generaliserbarheten kunde fallstudien bedrivits på fler företag med olika förutsättningar. / Purpose - The purpose is to contribute with knowledge regarding cost calculations during variating lot quantity. To achieve the purpose, it was broken down to two questions that are presented below. [1] Which costs can be identified in manufacturing units? [2] How should product costing be constructed to handle variety in lot quantity? Method and implementations - During the study a case study have been conducted to gather empirical data and a literature study to gather theories. In the case study we used observations, interviews and document study to gather empirical data. Collected empirical data was analyzed against theory to answer the studies questionnaire and through that achieve the purpose. Result - The result consists of the identified costs in the studied field and a model for costing that can handle variation in lot quantity. The costs are explained with help of the activity in the production where it arose, which is the result of the first question. To answer the second question, different models for cost accounting have been analyzed to identify their strengths and weaknesses in regard of variating lot quantity. During the analysis different characteristics was identified that cost calculations should include to handle variating lot quantity. These characteristics have formed the developed model and given it the characteristics a model for cost calculations should have when calculating with variating lot quantity. The model was compared with self-costing to make the result clearer. Implications - The results implications are both theoretical and practical since the result affects the practice and extend the theories regarding costing with variating lot quantity. The practical implications are the impact on the way cost calculations are performed with variating lot quantity. Unlike the practical implications the theoretical are going both ways as theory have affected the result and the result are affecting the theory. The result is showing that today’s way of cost calculation is deficient when handling variation in lot quantity, which leads to questioning of the established theories and further research is needed for complementing or developing. Further research - The reports result is founded on a case study with a single case which lower the results generalizability. Further research to strengthen generalizability can be conducted with a case study that have multiple cases. The result hasn’t been tested in the practice so further research can be performed with practical implementation of the reports result. Limitations - The case study was of single case characteristic which mean that one company was studied. To increase the level of generalizability the case study could have been conducted at multiple businesses with different conditions.

Previous biostratigraphic studies in the Indian Ocean, equatorial Pacific, Atlantic Ocean and the Caribbean Sea document the temporal disappearance of Reticulofenestra pseudoumbilicus in the late Miocene (Tortonian age). This interval has been subsequently defined as the R. pseudoumbilicus paracme. While the cause of the event remains unknown, the geographical extent and global synchronicity of the interval represent an open subject for research. Answers to these questions could help establish the biostratigraphic reliability of the interval and its use for global correlation. In this study, 49 deep-sea drilling sites spread across all major ocean basins were compiled into a biostratigraphic database and studied to evaluate the global extent and timing of the R. pseudoumbilicus paracme. To ensure accurate comparison of the studied sites, the timing of the event was estimated at all sites using the age estimates generated through Undatable MatLab software, which made use of established nannofossil bioevents as age-depth tie points for the analysis. Ages of all nannofossil bioevents were updated to the latest geological time scale. This systematic analysis reveals a prominent distribution of the paracme in the tropical and subtropical regions. The timing of the event in the tropical region appears to be synchronous, with the base around 8.8 Ma and the top of the event around 7.2 Ma. Sites in the equatorial Pacific, central Atlantic and the Indian Oceans record a similar duration of the event. The paracme had a shorter duration towards the southern higher latitudes. Although timings in southern high latitudes are diachronous compared to the tropics, the duration is consistent between sites (Sites 1088 and 1264) in the southern South Atlantic, thereby establishing a new time frame for the event in the region. This study narrows down on ODP Site 806 for a critical evaluation of the nannofossil assemblages, accumulation rates and Reticulofenestra size variation in the late Miocene, including the paracme. Thirty-four samples were collected and analysed for absolute abundance and nannofossil accumulation rates (NAR). Absolute abundance and NAR reveal three distinct stages, herein described as generally low, high, and “crashed” export production of nannofossils. The period of high NAR is characteristic of the late Miocene biogenic bloom interval (ca. 9–4.4 Ma). Importantly, the R. pseudoumbilicus paracme does not only coincide with the start of the biogenic bloom but it was also associated with remarkable changes in Reticulofenestra assemblages. Just before the base of the paracme, all except the smallest (&lt;3 µm in coccolith size) Reticulofenestra groups experienced a sharp decline in abundance. Subsequently, the relative abundance of the Reticulofenestra morphospecies indicates the dominance of bloom-forming small and medium Reticulofenestra during the late Miocene biogenic bloom interval. The end of the biogenic bloom interval is concurrent with a decrease in the contribution of small Reticulofenestra. The exact biotic and abiotic processes that led to these major shifts in plankton composition are yet to be discovered, but the findings presented herein show that the mechanisms behind the temporary disappearance of R. pseudoumbilicus in the tropics most likely involved the interplay between a broad range of ecological changes and evolutionary processes affecting the Reticulofenestra assemblages. / <p>The work for this thesis was financially supported by the Erasmus Mundus Joint Master Degree PANGEAprogramme.</p>

It is increasingly recognized that individuals of the same species differ from each other and influence and respond to their environment in unique ways. This thesis deals with size variation among individuals that not only are of the same species but also of similar age. Such variation may develop even when individuals are born in the same environment, i.e. within a cohort. I have studied the sources and consequences of variation within and among cohorts from egg through early ontogeny using young-of-the-year (YOY) perch (Perca fluviatilis) as study organism. In agreement with predictions based on model results only taking exploitative interactions among individuals into account, I found that the broader the initial size distributions were, the more did the degree of size variation among individuals decrease over time. Still, with initially small size variation among individuals, in several experiments also size divergence was observed. Furthermore, size variation among individuals increased more under high compared to at low densities. Increased size variation over time may be explained by size-dependent diet shifts allowing for initially larger individuals to make an early diet shift when the first resource becomes limiting. However, as size divergence also was observed in situations with only shared resources available, it can be concluded that diet shifts are not a prerequisite for size divergence in young animal cohorts. Hence, I also suggest that mechanisms not related to competition for limiting resources, such as genetic variation, stochasticity and behavioural traits must be taken into account, especially when initial size differences are small. The importance of considering size variation among individuals within cohorts was demonstrated in a study of winter mortality in YOY perch cohorts. A large individual size in autumn was shown to increase overwinter survival within cohorts. However, late summer growth rather than average body size reached in autumn explained variation in overwinter survival between cohorts. Higher accumulation to lipid reserves and accordingly lower mortality over winter was observed in years with high growth rates late in the season. In another study I showed that apparent patterns of density-dependent growth can emerge among larval fish, but rather than a result of density-dependent resource limitation this was due to variation in size-selective predation pressure. Individuals in the right end of the size distributions grew in to a high predation pressure from cannibalistic perch when cannibal density was high, coinciding with high larval perch densities. Finally, as substantial size variation among individuals can develop within cohorts, also intra-cohort cannibalism can occur. Using a physiologically structured population model it was shown that the development of size bimodality within cohorts as a result of intra-cohort cannibalism is critically dependent on long hatching periods, high victim densities and density-dependent feedbacks on shared resources. / Det faktum att individer som tillhör samma art skiljer sig från varandra och påverkar och påverkas av sin omgivande miljö på ett unikt sätt tillskrivs allt större betydelse inom ekologin. Den här avhandlingen handlar framför allt om storleksvariation mellan individer som förutom att tillhöra samma art dessutom tillhör samma årsklass. Sådan storleksvariation kan till och med utvecklas mellan individer som föds och växer upp i samma miljö (inom en kohort). Jag har studerat orsaker bakom och konsekvenser av variation inom och mellan kohorter. Som studieorganism har jag använt mig av årsyngel av abborre (Perca fluviatilis). I överensstämmelse med förutsägelser baserade på en modell som enbart tar hänsyn till konkurrens om en gemensam resurs visade det sig såväl i ett dammexperiment som i en naturlig sjö att ju bredare den initiala storleksfördelningen var desto mer minskade graden av variation i kroppsstorlek mellan individer över tid. Å andra sidan, när den initiala variationen var relativt liten observerades i flera oberoende experiment även storleksdivergens över tid mellan individer. Variationen i storlek ökade särskilt i miljöer med höga tätheter av konsumenter (abborrar). För att förstå de bakomliggande mekanismerna av sådana täthetseffekter måste man ta hänsyn till den återkoppling som sker mellan antalet konsumenter och mängden resurser. Ökad storleksvariation över tid skulle kunna förklaras med storleksberoende dietskiften som tillåter individer med en initial storleksfördel att genomgå ett tidigt dietskifte samtidigt som tillgången av den första resursen begränsar övriga individers tillväxt. Eftersom storleksdivergens även observerades i situationer där enbart en delad resurs var tillgänglig kan man dock dra slutsatsen att dietskiften inte är en förutsättning för storleksdivergens inom kohorter. Jag föreslår därför också att mekanismer som inte är relaterade till konkurrens om en begränsad resurs, såsom inneboende variation mellan individer och variation i beteendemönster bör beaktas för att förklara uppkomsten av storleksvariation, speciellt i de fall då den initiala variationen är liten. De resultat som presenteras visar på betydelsen av att ta hänsyn till storleksvariation mellan individer. Storlek efter den första tillväxtsäsongen var viktig för att förklara vilka individer inom en kohort av årsyngel som överlever sin första vinter. För att förklara variation i vinteröverlevnad mellan kohorter (mellan år och sjöar) var däremot hög tillväxt sent på säsongen (oberoende av medelstorlek på hösten) avgörande. Högre ackumulering av fettreserver och lägre mortalitet inom kohorter av årsyngel under vintern observerades under år med hög tillväxt under den senare delen av tillväxtsäsongen. I en annan studie visade jag att mönster som tyder på täthetsberoende tillväxt kan uppkomma hos fiskyngel men att detta fenomen snarare än täthetsberoende resursbegränsning förklaras av variation i storleksberoende predationstryck. De större individerna inom kohorterna växte in i ett högt predationstryck från kannibalistiska abborrar när tätheten av kannibaler var hög, något som samkorrelerade med höga tätheter av yngel. Slutligen, då en hög grad av storleksvariation mellan individer kan utvecklas inom kohorter är även kannibalism mellan individer inom en kohort möjligt. Genom att använda mig av en så kallad fysiologiskt strukturerad populationsmodell kunde jag visa att divergerande tillväxtkurvor mellan kannibaler och deras byten (vilket resulterar i storleksbimodalitet) som ett resultat av kannibalism inom kohorter är beroende av den tid det tar för ynglen att kläcka ut, antalet bytesfiskar per kannibal samt den återkoppling som finns mellan konsumenterna och deras gemensamma resurs (djurplankton).

Khyber Pakhtunkhwa (31 ° 49'N, 70 ° 55'E bis 35 ° 50'N, 71 ° 47'E) liegt im Nordwesten Pakistans im Süden Asiens. Das Hindukusch-Gebirge in Afghanistan liegt im Westen, dem indischen Himalaya im Nordosten und die Karakorum Berge südlich vom tibetischen Hochland auf der Nordseite. Diese Arbeit besteht überwiegend aus drei separaten Studien entlang eines 200 km langen Transekts mit einem Höhengradienten ausgehend von den Sedimentbecken im Peshawar Tal (275 m ü.M.) bis hinauf zu den Malam Jabba Hills im Swat-Tal (2600 m ü.M.). Die erste Studie, die auf einer Datengrundlage von 160 Poaceae Arten beruht, zeigt Trends, dass polyploide C3- und C4-Poaceae-Arten größere Pollenkkörner als die jeweiligen diploiden Arten haben. In diesem Datensatz haben alle C4-Arten größere Pollenkörner als die C3-Arten. Ob Grassländer von C3 oder C4 Arten dominiert werden kann in verschiedenen Regionen und Lebensräumen durch die Untersuchung der Muster des Trends von zu- oder abnehmenden Pollenkorngrößen ermittelt werden. In unserem Datensatz ist Polyploidie bei C4-Gräsern häufiger als bei den C3 Arten. Die verwendete Methode kann auf Poaceae-Pollenkörner in Umweltarchiven angewendet werden, um das Klima der Vergangenheit zu rekonstruieren und die Dynamik der früheren Graslandökosysteme zu bewerten. Dieser Ansatz wird nicht nur bei laufenden paläoökologischen Studien helfen aufzuklären, wie die Änderungen der Vegetations-zusammensetzung und die Veränderungen in Biomen vergangener Graslandökosysteme zu entschlüsseln sind, sondern auch nützliche Erkenntnisse für die Vorhersage zukünftiger Entwicklungen ermöglichen. Die zweite Studie befasst sich mit modernen Pollenspektren aus Oberflächenproben und ihre Beziehung zu der umgebenden Vegetation, die nützliche Daten für die Interpretation von holozänen Pollenprofilen bietet. Dabei konnten entlang eines 200 km langen Höhengradienten vier verschiedene Höhenstufen unterschieden werden, wo die dominierenden Pflanzenfamilien, Poaceae, Asteraceae, Cyperaceae, Verbenaceae, Acanthaceae und Euphorbiaceae eine signifikante Korrelation mit dem gefunden Pollenniederschlag hatten, während sich bei anderen Familien, den Boraginaceae, Saxifragaceae, Apiaceae, Balsaminaceae und Rubiaceae große Unterschiede zu der zugehörigen Vegetationszusammensetzung ergaben. Für die Kalibrierung und Interpretation fossiler Pollendaten sollte also immer auch die aktuellen Beziehungen von Pollenniederschlag und Vegetationsdaten zumindest auf der Familienebene berücksichtigt werden. Die dritte Studie befasst sich mit einem Pollenprofil aus der Kabal Swat-Region, welches eine detaillierte Geschichte der Vegetation und des Klimas des Hindukuschs der letzten 3300 Jahre, also dem späten Holozäns enthält. Von 3300 bis 2400 cal BP, war eine subtropische semiaride krautige Vegetation hauptsächlich durch Cyperaceae- und Poaceae-Arten vertreten. Sie wurde ersetzt von gemischten Nadelwäldern mit Taxus, Pinus, sowie Juglans, Poaceae und Cyperaceae während der Zeit von 2400 bis 900 cal BP, was auf eine vergleichsweise moderate Klimaschwankung während des späten Holozäns weist. Der Rückgang der Poaceae von 2400 bis1500 cal BP und eine erneute Zunahme von 1500 bis 1200 cal BP Jahre zeigen, dass das Kabal Swat nass-kühlere und trocken-wärmere Phasen durchmachte. Nadelbäume in den gemischten Nadelwäldern treten heute bei größeren Höhe im alpinen Bereich auf. Weitere hochauflösende holozäne Pollenprofile des Hindukusch sind notwendig, um einen ausführlicheren Vergleich zu anderen süd- und zentralasiatischen Paläo-Archiven zu ermöglichen, die auch ein detaillierteres und anwendbares Wissen für Management und Naturschutzfragen ergeben.