The pollution of the aviation industry is often identified as a main contributor toward climate change, justified by the immense amounts of greenhouse gasses emitted during a flight. Therefore, it is inevitable that the aviation industry acts toward decreasing emissions of flights for mitigation of the climate crisis. Altering the maneuvers by pilots can have an instant effect on emissions by optimizing fuel efficiency. This paper investigates the pilots’ perspectives on what opportunities and barriers there are to implement a self-assessment system for fuel efficiency in aviation. Furthermore, potential challenges that exist from an organizational point of view were studied. To answer the research questions, a case study approach was taken at a Scandinavian airline where thirteen pilots and other relevant stakeholders were interviewed, and literature review was established. The result was later analyzed using the Unified Technology Acceptance and Use model (UTAUT) and Diffusion of Innovation theory (DOI). The results show that pilots' generally have a positive attitude toward self-assessing fuel efficiency and find it interesting to see that their comprehension of what they do to be more fuel efficient concur with reality. Furthermore, they are positive toward any initiative that can increase their performance in safety or fuel use, since it was consistently stated that pilots are proud of their profession and want to improve if facts are presented. However, they want the interface to be concise with brief information with the possibility to go more in-depth if they feel the need to. As it is being launched, they want clear information regarding the software, it’s use and sufficient training in order to efficiently use it. The pilot barriers are that many senior pilots have been subjected to earlier implementations that have been bad in communication with insufficient information. In the discussion we propose that communication is key for a successful implementation along with a training session with the purpose of explaining the application and communicating possible benefits of using it. / Föroreningen från flygindustrin identifieras ofta som en stor bidragande effekt till klimatförändringar, motiverad av de stora mängder växthusgaser som släpps ut per person under en flygning. Det är därför oundvikligt att flygindustrin agerar för att minska utsläppen från flygoch ha en mindre påverkan på klimatförändringarna. Genom piloters manövrar kan man omedelbart påverka utsläppen genom att optimera bränsleeffektiviteten. Denna rapport undersöker piloternas perspektiv på vilka drivkrafter och motsättningar som finns för att införa ett själv-bedömande system för bränsleeffektivitet inom flygindustrin. Dessutom studerades potentiella utmaningar ur ett organisationsperspektiv. För att besvara forskningsfrågorna användes en fallstudie vid ett skandinaviskt flygbolag där tretton piloter och andra relevanta intressenter intervjuades och en litteraturstudie genomfördes. Resultatet analyserades senare med hjälp av Unified Technology Acceptance and Use Model (UTAUT) och Diffusion of Innovation Theory (DOI). Resultaten visar att piloter generellt har en positiv inställning till att själv utvärdera bränsleeffektiviteten och finner det intressant att se att deras uppfattning om hur de kan vara mer bränsleeffektiva överensstämmer med verkligheten. Dessutom är de positiva till alla initiativ som kan öka deras prestationer vad gäller säkerhet eller bränsleanvändning, eftersom det konsekvent framhölls att piloter är stolta över sitt yrke och vill förbättra sig om fakta presenteras. Dock vill de att gränssnittet ska vara koncist med kortfattad information och möjlighet att gå ner i djupet om de känner behov av det. Vid lansering önskar de tydlig information om programvaran, dess användning och tillräcklig utbildning för att kunna använda den effektivt. Piloternas hinder är att många äldre piloter har utsatts för tidigare implementationer som har brustit i kommunikationen med otillräcklig information. I diskussionen föreslår vi att kommunikation är nyckeln till en framgångsrik implementering, tillsammans med en utbildningssession med syfte att förklara applikationen och kommunicera fördelar med att använda den samt för att reda ut eventuella missuppfattningar.