This study examines how adding avatars, personal visual representations of the user, on online forms impacts self-reported willingness for behavioral change, when considering health habits. Avatars are a gamification element proposed to have a positive impact on behavioral change. No earlier research has examined the distinction between the effects of the contemplation that occurs when acquiring an avatar and those of the actual avatar. This distinction was explored with a randomly controlled trial in the form of three questionnaires (pretest, self-reflection, posttest), distributed to a control group and an intervention group. 37 participants (20 women, 17 men, M = 33.4 years, age span 29–38 years) completed the study. The pretest consisted of questions about their current health situation, followed by the self-reflection task. The posttest measured the outcome variable: ”How willing are you to make a change in your everyday life in order to improve or maintain your general health?”. For the intervention group, the self- reflection and posttest were accompanied by an avatar. The results were analysed with a Mann- Whitney’s U-test, which showed that the avatar groups' self-reported willingness for behavioral change was higher compared to the control group. The effect was statistically significant. We discuss the applications and practical and ethical implications of avatars for increasing motivation. Further research should be done to replicate these findings to further examine the mechanics of the avatar representation. / Denna studie undersöker hur tillägget av avatarer, en personlig visuell representation av användaren, i webbformulär kan påverka självrapporterad villighet för beteendeförändring kopplat till hälsovanor. Avatarer är ett spelifieringselement som föreslås kunna ha en positiv påverkan på beteendeförändring. Ingen tidigare forskning har gjorts på distinktionen mellan effekter av självreflektion som sker vid förvärvandet av en avatar och den faktiska avataren. Den här distinktionen undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie i form av tre enkäter (förtest, självreflektion, eftertest) för en kontroll- och interventionsgrupp. 37 deltagare (20 kvinnor, 17 män, M = 33.4 år, åldersspann 29–38 år) slutförde studien. Förtestet bestod av frågor om deltagarnas nuvarande hälsa, följt av självreflektionen. Eftertestet innehöll utfallsmåttet: “Hur villig är du att göra en förändring i din vardag för att förbättra eller bibehålla din generella hälsa?”. För interventionsgruppen ackompanjerades självreflektionen och eftertestet av en avatar. Resultaten analyserades med ett Mann-Whitneys U-test, som visade att avatargruppens självskattade villighet för beteendeförändring var högre jämfört med kontrollgruppen. Effekten var statistiskt signifikant. Vi diskuterar tillämpningar samt praktiska och etiska implikationer av avatarer för att öka motivation. Vidare forskning bör göras för att replikera dessa fynd för att ytterligare undersöka mekaniken bakom avatar-representation.