Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet. Detta görs genom att begreppet självkontroll analyseras utifrån de två teoriernas definition av begreppet. I litteraturgenomgången, som är uppsatsens kärna tas de två kriminologiska teorierna upp. Genom att använda situationella handlingsteorin som jämförelse till självkontrollsteorin framkommer en analys om förklaring, användning och utveckling av begreppet självkontroll utifrån teoriernas användningsområde. Studiens resultat visar att teorier om självkontroll har bidragit med kunskap till forskningen om brott och dess uppkomst. Självkontroll har en del i uppkomst och utförande av brottsliga handlingar men samtidigt visar studien att det krävs mer forskning om hur självkontroll påverkar brottsligheten. Studien visar att teorierna definierat alla begrepp och även ger kunskap om hur man kan gå till väga för att stärka självkontroll. I förlängningen innebär en stärkt självkontroll att tillfällen till att begå brottsliga handlingar aldrig utnyttjas och detta kan ses som ett förhindrande av brott, ett resultat som behöver emfaseras och tillvaratas i arbetet med brottsprevention.