Syftet med denna uppsats är att analysera hur människors val av boplats påverkar segregationen i Stockholm ur ett antropolgiskt perspektiv. Jag har valt att använda den välkänt fashionabla Stockholmsförorten Djursholm som exempel. Vad utgör exklusiviteten? Hur ser Djursholmarna på sig själva? Jag har använt mig av antropologisk litteratur och exempel från intervjuer ur professor Mikael Holmqvists bok Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. I samband med detta har jag gjort egna observationer och fotograferat. Djursholm bygger på tradition, förutsägbarhet och en symbolisk gemenskap. Många villor har stora parkliknande trädgårdar omgärdade av häckar, staket och grindar. Min tes är att Djursholm kan betraktas som ett grindsamhälle – en översättning från det kända engelska begreppet "Gated Community" – och bidrar på så vis till segregationen vilket jag kommer att utforska.