Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse.

Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.

<p>Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.</p>