Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.