Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan.  I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.

Sammanfattning Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan.  I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / Abstract In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.