Sköldkörteln (tyroidea) är ett endokrint organ som påverkar ämnesomsättningen. Tyreoidea stimulerande hormon (TSH) frisätts från hypofysen och stimulerar syntes och frisättning av tyreoideahormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Tyreoidea hormonerna har i sin tur en negativ påverkan på frisättningen av TSH. TSH, T3 fritt och T4 fritt analyseras på serum med immunokemiska metoder. Becton Dickinson (BD) har tagit fram ett snabbkoagulerande provrör för analys av serum. Detta provrör heter BD Vacutainer® RST™ (rapid serum tube). Akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö använder detta provrör för vissa analyser och har önskemål om att kunna utföra tillbeställningar på S-TSH efter provtagning. Syftet med studien var att undersöka om det går att analysera S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt på BD Vacutainer® RST™ med instrumentet ADVIA Centaur XP. För studien togs venprover på 30 personer (20 kvinnor och 10 män), ett RST™ och ett SST™ (serum separation tube). SST™ användes som referensrör. Analysen av S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt utfördes med ADVIA Centaur XP och analysresultaten jämfördes genom regressionsanalys, Pearsons korrelationskoefficient och bias. Regressionsanalysen gav för alla tre analyserna linjer som låg nära varandra och k = 1, samt Pearsons korrelationskoefficient i närheten av 1. Bias visade en spridning på främst ±10 % med två avvikande resultat ett på 28 % och ett annat på -13 %. Dessa avvikande resultat förklarades genom att båda resultaten var låga värden och en liten skillnad mellan resultaten ger en större spridning. Slutsatsen blev att går det att analysera S-TSH, S-T3 fritt och S-T4 fritt på RST™ med ADVIA Centaur XP vilket kommer att minska antalet provtagningar på akuten och ge ett snabbare analysresultat på fler analyser.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.