Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade Benny Fredriksson under hela rapporteringsförloppet, både före och efter hans död. Vidare avser studien att genom ett fall förstå hur Aftonbladet gestaltar händelser som anses skandalösa. Ur ett större perspektiv avser uppsatsen att bidra till forskning om skandaler. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: - Vilken information uppmärksammar Aftonbladet vid skandalrapporteringen kring teaterchefen? - Vilka teman går att finna i Aftonbladets gestaltning av en händelse och hur kan de förklara skandalrapportering? Målet med denna studie är att undersöka Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson utifrån teorier om skandalrapportering, gestaltning och nyhetsvärdering. En fallstudie i form av en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på Aftonbladets rapportering kring Benny Fredriksson före och efter hans död. Materialet har bestått av tio artiklar som Aftonbladet har publicerat om Benny Fredriksson under perioderna 5-7 december 2017 och 17- 20 mars 2018. Studiens huvudsakliga resultat visade att enligt Aftonbladet var det många skyldiga till den dåliga arbetsmiljön på Kulturhuset Stadsteatern. Dock skuldbeläggs en person genom häpnadsväckande rubriker och tolkande förklaringar. Studien påvisar att det som uppmärksammas är vad en särskild individ har gjort och att händelserna i ett fall personifieras. Vidare förklarar temana att en utvald person skuldbeläggs trots att flera olika aspekter av fallet presenteras samt att Aftonbladet anser sig själva vara hjälte och en viktig förmedlare av saklig information

Nyhetsmedia har en stor roll i att forma samhällets uppfattningar om händelser. Genom att studera skandalrapportering kring dopning utifrån ett genusperspektiv belyses mediernas roll i skapandet och upprätthållandet av könsstereotyper och könsnormer inom såväl skandalrapportering som nyhetsjournalistik. Studiens syfte är att belysa rådande strukturer och uppmärksamma eventuella könsskillnader inom dopning och sportjournalistik. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader i hur artiklar skandaliseras beroende på könstillhörigheten hos den dopade idrottaren. Detta syfte uppnåddes genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 197 artiklar om de sex mest uppmärksammade dopningsfallen under 2000-talet i Sverige. Studien har utgångspunkt i teorier om skandaler, gestaltning och genus och utifrån dessa har de variabler som används vid kodning utformats. Tidigare forskning inom sportjournalistik, genusrepresentation i media samt könsstereoryper används för att förklara och diskutera studiens resultat.   Resultatet av studien visar att det inte är särskilt stora skillnader i hur kvinnliga och manliga dopade idrottare beskrivs i svensk nyhetsmedia. Det kan också konstateras att de får ungefär lika mycket utrymme och majoriteten av artiklarna är skandaliserade. Skandaliseringen skiljer sig främst på en punkt där kvinnorna själva beskylls för dopningen medan männen målas upp som offer då dopningsdomen skylls på någon eller något annat. Vidare forskning baseras på upptäckter under kodningsarbetet då tydliga skillnader i framställning av idrottare med svensk respektive utländsk bakgrund noterades. / The news media plays a significant role in creating society's perceptions of events. By studying scandal reporting regarding doping from a gender perspective, the media's role in creating and keeping gender stereotypes and norms within scandal reporting and news journalism is highlighted. The study aims to shed light on existing structures and draw attention to potential gender differences within doping and sports journalism. It also aims to show potential differences in how articles are scandalized depending on the gender identity of the doped athlete. This purpose of the study was achieved through a quantitative content analysis of a total of 197 articles on the six most well-known doping cases in Sweden during the 21st century. The study is based on theories of scandals, representation, and gender, shaping the coding variables. Prior research in sports journalism, gender representation in the media, and gender stereotypes is used to explain and discuss the study's findings. The study’s results indicate that there are not very big differences in how doped female and male athletes are described in the Swedish news media. It can also be stated that they get nearly the same amount of space on the agenda and most of the articles are scandalous. The way the articles are scandalous mainly differs on one point where the women are blamed for the doping, while the men are portrayed as victims when the doping verdict is blamed on something or someone else. Further research is based on discoveries during the coding process, noting clear differences in the portrayal of athletes with Swedish versus foreign backgrounds.