Syftet med uppsatsen är att utreda hur Sverige kan få del av information från skatteparadis om subjekt som är skattskyldiga i Sverige. Mer specifikt behandlas i uppsatsen hur Sverige med hjälp av OECD:s modell för informationsutbyte utformar informationsutbytesavtal med skatteparadis. Problemformuleringen lyder: I vilken utsträckning är det möjligt för Sverige att med hjälp av informationsutbytesavtal uppnå ett effektivt informationsutbyte med skatteparadis?

<p>Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen.</p><p>För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls.</p><p>Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.</p>

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits. Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen. För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls. Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.

<p>Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.</p><p>För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.</p><p>Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser.</p><p>Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.</p>

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation. För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten. Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser. Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.