Denna uppsats avser skiftesreformernas påverkan på Nåntuna, med ett fokus på tidsperioden 1640–1863, och innefattar även konsekvenserna av skiftesreformerna som syns än idag, såväl som områdets omstridda framtid som en del av den aktiva samhällsdebatten i Uppsala stads sydöstra stadsdelar. Undersökningens syfte är att undersöka hur markanvändningen i Nåntuna har förändrats över tid, såväl som hur bebyggelsen och vägarna utvecklats genom skiftesreformernas konsekvenser. För att utföra undersökningen har historiska kartor använts, såväl som ett antalfältanalyser utförts för att se nutida spår efter historiska kvarlämningar. Resultatet av undersökningen visar hur Nåntuna by, och marken omkring har förändrats i takt med skiftesreformerna, innefattande hur fälten delades upp mellan gårdarna, konsoliderades och bysprängningen av Nåntuna by följande laga skiftes verkställande. Efterföljande bysprängningen, ritades den moderna stadsplanen upp för Nåntuna 1973, där gårdar och fält skulle ersättas med radhus och villor. Vid början av 80-talet var denna nybyggnation färdigställd, och Nåntunas utseende har sedan ej förändrats mycket. Gården vid den ursprungliga byn finns kvar i Nåntuna, och används än idag, med fält och hästhagar i bruk runtom gården. Idag karaktäriseras området av dess uppdelning mellan stad och land,samt dess roll som en horisont för Uppsalas pågående expansion inom den sydöstra staden.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845? Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.

<p>Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: <em>Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?</em></p><p>Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.</p>