The purpose of this essay is to examine the changes in the agricultural sector during the mid-nineteenth century. It was during this period "laga skiftet" was enacted, which was a law aimed at improving the efficiency of farms by changing the land structure within the collective of farms called "sock". The principal method proposed by "laga skiftet" was to change land from the pasture grounds to the field crop areas. Through meticulous study of original documents of the period, statistics were compiled and presented to show the effects on Enåker’s land structure. The result is conclusive and as intended by the law change, but minor anomalies exist. This is due to the unexplainable relation between the growth in field crop areas and the shrinking of pasture grounds during certain periods, leaving, in some cases, a large amount of hectare’s origins unexplained. Efforts are made to analyse and address this mystery, citing factors such as the use of forest areas and the marsh areas as previously untapped land. Other explanations are given for this disparity including macro-economic, technological and demand side factors. The conclusion finds the law change successful in achieving its goals but recognises other factors also contributed to the changing agricultural landscape during this time. With greater further research into this topic, building upon the groundwork in this text, answers to these anomalies may be unearthed and a wider understanding of the effects and merits of "laga skiftet” will become clear.

Den byggnads- och bebyggelsehistoriska forskningen som berör Västmanlands läns agrara landskap är bristfällig och saknar systematisk dokumentation. Syftet med arbetet är att undersöka hur allmogens byggnader och gårdar var beskaffade i Västmanlands län under perioden 1840–1880. Genom att excerpera data ur syneprotokoll i laga skifteshandlingar och jämföra informationen med tidigare forskning om västmanländsk byggnadskultur, problematiserar vi den vedertagna bilden av länets agrara bebyggelse. Resultaten visar att 1800-talets agrara kul- turlandskap uppvisar en mångfacetterad bebyggelse, vad gäller både byggnads- material och gårdsstruktur. Slutsatserna gör gällande att nya byggnadstekniker och material som brädfodring, tegeltak och övervåningar förekommer tidigare på mangårdsbyggnaderna i länets odlingsbygd, för att sedan sprida sig snabbt till skogsbygden. Vidare påvisar undersökningen att månghussystemet var allmänt gällande fram till laga skiftes genomförande i Västmanlands län. / The historical research that concerns the built heritage in Västmanland Countys rural landscape is inadequate and lacks systematic documentation. The main aim of this study is to investigate how the buildings and farms of the common people were furnished in Västmanland County during the period 1840–1880. By extracting data from inspection records associated with the agricultural reform known as ‘laga skifte’ and comparing the information with previous research on Västmanland's building culture, we problematize the previous notions of the built heritage in the county's rural landscape. The results show that the cultural landscape of the 19th century exhibits a multifaceted settlement, in terms of both building materials and farm structure. The conclusions claim that new building techniques and materials such as exterior wall panelling, clay roof tiles and upper floors appear earlier on the residences in the county's farming areas, and then spread quickly to the forested areas. Furthermore, the investigation shows that the ‘multi-building system’ was generally valid until the implementation of ‘laga skifte’ in Västmanland County.

No description available.

No description available.

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet – i de fall det fortfarande bedrivs – och därmed stora naturvärden. Studien är en jämförelse mellan jordbrukets utveckling i skärgården och på fastlandet, baserat på GIS-analys av historiska kartdata kompletterat med fältstudier och intervjuer. Undersökningsområdena omfattar Ingmarsö i Stockholms skärgård och Myra, norr om Norrtälje. Arbetet omfattar också en GIS-baserad hävdanalys där gräsmarker klassats utifrån historisk markanvändning. Resultatet är tänkt att vara ett hjälpmedel i restaureringsprojekt genom att ringa in marker med potentiellt höga naturvärden. Reslutatet visar att skärgårdsjordbruket gått tillbaka men behållit sin småskalighet och förblivit aktivt. Till skillnad från det undersökta fastlandsjordbruket som så gott som upphörde innan 1950-talet. Hypotesen att skärgårdsjordbruket skulle vara mindre påverkat av jordbrukets allmäna utveckling bekräftas alltså, men då studien inte bygger på replikat går det inte att dra några generella slutsater. Ett flertal tänkbara förklaringar finns, bland annat skärgårdsbondens bredare försörjningsbas med möjlighet till fiske och intäkter från sommargäster. Hävdanalysen ringar in ett flertal områden som kan vara intressanta föremål för restaurering, men inventeringar krävs för att utvärdera analysmetoden.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrättningarna under åren 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppställda hypoteser och frågor bearbetats och besvarats. Den primära källan är således laga skiftesprotokoll som arkiverats hos Lantmäteriet och till den tidigare forskning som omnämns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i Småland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förändring som drivkrafter. Forskningen kring laga skifte är tämligen omfattande men gäller i huvudsak de södra delarna av vårt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet Hälsingland.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845? Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.

<p>Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: <em>Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?</em></p><p>Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.</p>