Syftet med denna studie var att undersöka hur låg- och mellanstadielärare hanterar övergången mellan 3:e och 4:e klass. Studien har undersökt hur samverkan mellan låg- och mellanstadielärare fungerar, vilket tillvägagångssätt och styrdokument som används vid övergången och vilket informationsutbyte som görs mellan den överlämnande och den mottagande läraren. Studien har även undersökt om tillvägagångssättet skiljer sig mellan skolor beroende på storlek. I studien har elva verksamma lärare intervjuats på låg- och mellanstadiet. Dessa hade valts ut utifrån att lärare representerade skolor från klassificeringen liten- mellan- och stor skola. Svaren från intervjuerna har sedan tolkats utifrån både en utvecklingsekologisk modell och en samverkansmodell och resultaten ha kategoriserats utifrån studiens forskningsfrågor. För att undersöka vilka styrdokument som används, hur lärarna på de olika skolorna går till väga och hur detta tillvägagångssätt kan skilja sig beroende på skolans storlek har den utvecklingsekologiska modellen (Bronfenbrenner & Morris 2006) använts. Intervjuundersökningen visar att det saknas ett regionalt styrdokument som beskriver hur övergången ska gå till och vilket informationsutbyte som ska delges. Om det fanns ett styrdokument att gå efter, gällande övergången, var det rektor ihop med elevhälsoteamet på den intervjuade skolan som hade skapat dessa. Dock svarade majoriteten av de intervjuade att ett styrdokument saknades men att det varit önskvärt. Respondenterna svarade att det var lärarna, antingen endast den överlämnande eller den överlämnande tillsammans med den mottagande, som bestämde innehållet för övergångens informationsöverlämning.  I denna studie framgår att tillvägagångssättet för övergången skiljer sig åt mellan skolorna men samtliga använder aktiviteten skolbytardag för att förbereda eleverna och mottagande lärare på övergången till mellanstadiet, vilket ses viktigt och centralt från respondenternas svar. Alla respondenter, utom en, framhåller att informationsutbyte om eleverna sker både skriftligt och muntligt och skiljer sig inte åt beroende på skolans storlek.  Samverkan mellan låg- och mellanstadielärare på skolorna skiljer sig åt. Studien kunde utifrån Granströms samverkansmodell urskilja olika mönster hos skolorna. De små skolorna präglas av en kompanjonsmodell gällande samverkan mellan låg- och mellanstadielärare som kännetecknas av en transparens och tätt samarbete mot ett gemensamt mål. De mellanstora- och stora skolorna visar, efter sammanställning från respondenterna från dessa skolor, att deras samverkan präglas av en konsiderationsmodell. I denna modell finns en samverkan mellan lärarna men det krävs mer för att nå kompanjonsmodellen som samverkansmodell. I stället sköter man sig själv och sin elevklass samt att åldersintegreringen har en påverkan där de äldre präglas av en tradition medan de nya i arbetslaget får stå åt sidan.