Problem teaching in the Bash command interpreter is often aimed at simply reproducing the commands that are shown to a student. Such an approach often prevents students from understanding the principle of using Bash and working in Linux in general, and such instruction can then motivate students to simply learn the commands by memorizing without any understanding of the substance in depth. Pupils do not learn how the command works, how and when it can be used in situations other than in the sample, where it was just typed and everything worked. Not to mention more complex scripts that require a combination of several commands with arguments in the exact sequence to make the script perform the required operations. Therefore, the main goal of this diploma thesis is to create a set of tasks that is focused on the principles of using the Bash command line interpreter and the basics of programming in it. A set of tasks should be useful in teaching informatics at a specialized secondary school or college. Individual tasks use the elements of problem education and students will solve problems of non-trivial disposition within them. Therefore, the tasks are not focused on the use of a basic command, but rather on teaching the concepts typical of Bash (eg. Redirecting outputs) and programming (eg. The specifics of using variables). The second, but not less important, goal was to verify the set of tasks in the secondary school education in order to obtain the most needed knowledge to evaluate them. This deployment was afterwards evaluated and, if appropriate, the editing of the selected problematic tasks was performed. At the end of the thesis, a manual for teachers was developed, in which is described in detail, of which of the tasks to teach the concept, how the teacher should use it and what are the most common mistakes of the students in solving it, so that a teacher using this set of tasks has with its application in their education as little work as possible and could easily prepare for it.

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel. Enligt uppsatsens konklusioner är förbindelsen bil-människa en stabil cyborg som sällan enbart utgörs av ett mobilt tranportmedel. Cyborgen bil-människa påverkar informanternas livsvärld på ett positivt sätt genom tillgången till en ökad aktionsradie i jämförelse med kollektiva färdsätt. En alternativ samverkan mellan flera aktörer krävs för att kunna konkurrera med denna cyborg och skapa ett transportsystem i riktning mot långsiktigt hållbarhet.