Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.