Studiens syfte är att visa hur elever i år 8 och 9 vill att textinnehållet i de skrivna underlagen som ligger till grund för utvecklingssamtalen, skall se ut. Huvudfråga som behandlas är: Vad anser elever i år 8 och 9 att lärarna bör skriva i omdömen till utvecklingssamtal för att stödja deras kunskapsmässiga och sociala utveckling? Studien är genomförd i två grundskolor med en enkät bestående av sju öppna frågor som besvaras av 133 elever i år 8 och 9. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån begreppen talgenre och stödstruktur. Resultaten visar en efterfrågan på en talgenre som består av positiva omdömen med en hög grad av emotionellt stöd. Eleverna vill läsa om att läraren tror på deras förmåga oavsett tidigare skolframgång. De önskar också stödjande texter som kan värdera deras insatser i skolarbetet och på så vis säkra en rättvis bedömning. När lärarna för fram ”det negativa” ska det göras i en positiv, uppbackande anda . Det informativa stödet ska ge en tydlig bild av detaljerna i elevernas arbete och de vill veta specifikt vad just de personligen kan utveckla. Förståelsen poängteras från elevernas håll. De vill läsa omdömen som är skrivna så att de förstår och så att de kan förbättra sig.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för år 7-9. Huvudfrågan är:- Vad skriver lärarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer två hjälp- eller delfrågor enligt följande formuleringar. - På vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen för eleven? - I vilken utsträckning kan man hävda att omdömena förhåller sig positiva och/eller framåtsyftandeI min text har jag analyserat innehåll och kategoriserat hela eller delar av meningar hämtade från sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i år 7-9. Uppsatsen ger en bild av vad lärarna skriver i omdömena och även om utvecklingssamtalens natur och olika uppfattningar om utveckling i socialisering och kognition. Resultaten kopplas ihop med tre jagfunktioner som berör utveckling kring kognition, jagbild och relationer till andra. Resultaten visar sammanfattningsvis att en stor del av det som skrivs i omdömena har karaktären av beröm och framåtsyftande formuleringar som enligt mitt teoriavsnitt är det som bäst stödjer utveckling. De tre jagfunktionerna är tydligt representerade, framför allt de två första funktionerna. Analysen visar att det inte finns någon gemensam struktur gällande ordval, omfång eller disposition av omdömena.En fortsättning på ämnet kan vara att belysa om det finns möjlighet och efterfrågan på att utarbeta ett system med nationella kvalitetskriterier för utvecklingssamtalen.