Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld. Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ”Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt?”. Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far. Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data. Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna. Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv. En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade. De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser. Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför.