Hur stor påverkan skattemässiga hänsyn har på bolags kapitalstrukturer har i forskningen länge varit omdebatterat. Sverige införde 2019 en begränsning av de avdrag bolag tidigare har kunnat göra på sina negativa räntenetton, vilket i sin tur minskat den skattemässiga fördelen av en hög skuldsättning. Denna studie undersöker hur svenska bolag anpassat sin kapitalstruktur vid införandet av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som infördes 2019. Genom att studera data från alla bolag från Stockholmsbörsen, göra ett urval utifrån relevanta faktorer och konstruera jämförelseindex som mäter förändringen av ett flertal relevanta kvoter har förändringen av bolagens kapitalstruktur observerats mellan åren 2018 och 2019. Studiens resultat visar att de svenska börsbolagen överlag inte anpassat sina kapitalstrukturer efter att de nya ränteavdragsbegränsingarna införts 2019. Istället har en procentuell ökning av skuldsättningsgrad och räntekostnader som andel av både tillgångar och EBITDA kunnat observerats, i motsats till vad tidigare forskning visat på.