<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.</p><p>Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.</p><p>Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder. Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder. Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar. Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.

Inom området skyddskläder för utövande av vattenblästring ställs mycket höga krav på säkerhet, de textila material och tillverkningstekniker som används idag ger stela produkter med negativ hälso- och miljöpåverkan vid produktion och är en tidskrävande tillverkningsprocess. Ämnesområdet med en vara av nonwoven som skyddande komponent i skyddskläder vilken sammanfogas med hjälp av en smältfiber har undersökts tidigare i en kort förberedande studie vilket lagt grund för detta examensarbete. Uppdraget om en alternativ tillverkningsmetod till skyddande komponent till en skyddsdräkt för vattenblästring kommer från företaget TST Sweden AB i Kinna. En nonwovenprodukt kan ge ett mjukt och mer följsamt resultat på varan och är relativt kostnadseffektiv att tillverka. De fibertyper som är intressanta för denna kombination är UHMWPE-fiber och bikomponentsfiber. UHMWPE-fibern har tidigare visat klara kraven på säkerhet och bikomponentsfibern fungerar som smältfiber för att skapa bindepunkter i nonwovenvaran. Denna studie undersöker och jämför ett material som tas fram i studien med syfte att klara samma skyddande egenskaper som ett referensmaterial av den produkt som används idag. Målet är att ersätta den kemiska doppningen med en termisk sammanfogning. Studien är både teoretisk och praktisk och går igenom hela processen från kardning till termiska bindesätt och slutligen även för materialegenskapstester genom bland annat dragprovning och penetrationstester. Två olika bikomponenter jämfördes i denna studie, på grund av bristande mottagningskontroll på den beställda bikompPE-fibern tillverkades material utifrån fel specifikationer, vid upptäckt av detta adderades anpassade tillverkningsmetoder. Resultatet från denna studie tyder på att en komponent till skyddsdräkt för vattenblästring tillverkad av UHMWPE/bikomp – nonwoven har kommit framåt i utvecklingen men ännu inte är färdigutvecklad. Studien visar att provserien av nonwoven som bestod av 70% UHMWPE och 30% coPES/PES vilken behandlades termiskt i mikrovågsugn visade bäst resultat i energiabsorption, men vilket inte nådde upp till samma nivå som referensmaterialet. Med avseende på materialets styvhet nåddes klara förbättringar då alla provserier uppvisade mjukare resultat än referensmaterialet. Hållbarhetsmässigt ses fördelar med nonwoven-konstruktion av lågsmältande bikomponentsfiber jämfört med kemiskt doppad nonwoven.

Den specialistutbildade sjuksköterskans förutsättningar för att vårda patienter har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Förändringen innebär att den specialistutbildade sjuksköterskan i större utsträckning vårdar patienter i en smittsam vårdmiljö, vilket innebär att de möter och vårdar patienter bärandes skyddskläder. Det saknas kunskap gällande skyddsklädernas påverkan på den specialistutbildade sjuksköterskans vårdande och vilka problem skyddskläderna genererar och motiverar därför författarna till att genomföra en kvalitativ intervjustudie där syftet var att beskriva vilka problem den specialistutbildade sjuksköterskan upplever sig möta när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö. Nio specialistutbildade sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Västra Götaland deltog i intervjustudien. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys och utmynnade i två kategorier, Ett begränsat vårdande och Oro för smittan. Resultatet antyder att en smittsam vårdmiljö bidrar till ett förändrat vårdande för den specialistutbildade sjuksköterskan, det uttrycks en frustration i att inte kunna bedriva den vård som den specialistutbildade sjuksköterskan tidigare kunnat utöva utan skyddsklädernas hämmande effekt. Den specialistutbildade sjuksköterskan känner sig begränsad i sin kropp och syn vilket resulterar i en sämre patientkontakt då patienten inte kan se och höra den specialistutbildade sjuksköterskans ansikts- och kroppsuttryck samt verbala kommunikation. Denna fysiska begränsning och försämrade patientkontakt medför en inre etisk stress hos den specialistutbildade sjuksköterskan.