Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod. Sex djupintervjuer genomfördes med aktörer som arbetar i verksamheter inom ramen för natur och hälsofrämjande arbete. Vid intervjuerna användes semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att aktörerna använde natur i verksamheten i form av rum, som redskap och som symbol. Aktiviteterna i verksamheterna spelade en komplex roll då både aktiviteternas symboliska värden och de konkreta aktiviteterna i sig användes som metod. Aktörerna upplevde ett starkt personligt välmående i sitt arbete och ansåg att det är en växande bransch med goda möjligheter till att bedriva verksamhet även i framtiden. Konklusion: Området natur och hälsofrämjande arbete är ett brett område och bedrivs av skiftande verksamheter i fråga om aktiviteter, erbjudanden och inriktningar. Studien visar att områdets pedagogiska inriktningar skiljer sig från tidigare pedagogiska inriktningar inom liknande områden genom att fokusera på hur natur kan användas som ett hälsofrämjande verktyg. / Background: Previous research shows that nature can contribute to health development and shows a correlation between people's level of activity, mental health and access to nature environments. Today we see a growing number of new operations in both the private enterprise and the public sector where nature is used as a resource for health promotion and prevention. Since the phenomenon is fairly new, descriptions of the area are poor. Objective: The aim of this study was to investigate how the nature and health promotion work are carried out by different actors in Sweden. Method: Qualitative approach was chosen as the data collection method. Six interviews were conducted with actors working in the field of nature and health promotion. The interviews used semi structured interview guide. The interviews were analyzed by content analysis. Results: The results showed that the respondents use nature as a resource in their business operations, both as a room, a tool and as a symbol. The activities played a complex role since they both had a symbolic value and was used as a concrete tool. The actors however felt a strong personal wellbeing at their work and that it is a growing industry with good opportunities to conduct business in the future. Conclusion: The area of ​​nature and health promotion occupations is a broad field and involves diverse activities regard to activities, offers and specializations. The study also shows that the area's pedagogical orientations, differs from previous educational approaches in similar areas by focusing on how nature can be used as a health promotion tool.