Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur arbetet kring social träning ser ut i några fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssätt har de i verksamheterna? Jag syftar också till att genom detta arbete utveckla mig själv som fritidspedagog inom detta område då den sociala träningen påverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkätfrågor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete är att jag har fått svar på hur det ser ut i några fritidshem angående den sociala träningen. Jag har fått veta vad pedagogerna anser att social träning är, de anser att det är viktigt och att det är en stor del av fritidshemmet. Informanterna menar att pedagogerna på ett fritidshem ska vara medvetna, rätt utbildade och ta sitt uppdrag på allvar. Slutsatserna av detta arbete är att fritidspedagogerna som jag har intervjuat har med den sociala träningen i sina verksamheter, med eller utan speciella metoder, och även om de inte är helt nöjda med hur allting ser ut idag är de positiva till att arbeta med social träning och vill förbättra sig. Jag har också fått fram att fritidspedagogernas tankar angående den sociala träningen i stor del överensstämmer med vad forskningen säger. För att ge ett exempel så tycker alla informanter som jag har intervjuat att den sociala träningen på fritidshemmet är viktig och Birgitta Kimber (2007, s 5) skriver ”Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv”.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete. Problemet vi ser med detta är att intentionen och genomförandet inte går hand i hand och därför inte uppfyller lärarnas syfte med grupparbete.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed. Samtliga nio artiklar kvalitetsgranskades och innehållsanalyserades. Resultat: Analysen gav följande teman/underrubriker; hälsa, hälsorisker, aktiviteter och social träning och självständighet. Aktivitet och social träning var viktigt för att minska de medicinska problemen och för att skapa nya kontakter. Det framkom även att dessa personer har mest vänner som liknar och är som dem själva. Slutsats: För personer med Downs syndrom är aktiviteter den viktigaste faktorn för att finna god livskvalitet. Att fokusera på dessa personers positiva inställning till livet och se dem för det dem är och försöka styrka deras självkänsla är väldigt viktigt för deras välmående.