Tyrimo problema. Lietuvoje socialinį darbą dirbantys sosialiniai darbuotojai savo darbe kylančiam stresui bei kitoms psichosocialinėms grėsmėms skiria mažiau dėmesio, palyginti su Europos Sąjungos šalių vidurkiu. Tai rodo preliminarūs apklausos apie sveikatą, kylančius stresus, saugą taikant socialines paslaugas duomenys (Europos darbuotojų saugos ir sveikatos agentūra, 2012). Nors stresą išsamiai tyrinėja daugelis mokslo srities specialistų, bet ši problema toli gražu nėra nuodugniai ištirta ir juo labiau nėra išspręsta. Lietuvoje trūksta tyrimų, kurie nagrinėtų pačių socialinių darbuotojų patirtis patiriant stresą ir įtampas dirbant socialinį darbą. Tyrimo tikslas – Atskleisti socialinių darbuotojų patirtis, kaip profesinės krizės ir patiriamo streso pasekmę socialinio darbo kontekste. Tyrimo objektas – Socialinių darbuotojų patiriamo streso ir profesinių krizių patirtys. Tyrimo imtis. 5 socialiniai darbuotojai, turintys ne mažesnę kaip dviejų metų patirtį ir dirbantys įvairiose socialinio darbo srityse. Tyrimo medodai. Duomenų rinkimo metodas – pusiau struktūruotas individualus interviu. Duomenų analizės metodas – turinio aprašomoji analizė, remiantis grindžiamąja teorija. Tyrimo rezultatai. Tyrimo rezultatai parodė jog socialinių darbuotojų patiriamas stresas darbe formuojasi labai panašiose kontekstuose, stresą formuoja tam tikri individualūs ir situaciniai rizikos veiksniai. Kurie ilgainiui tampa profesinės krizės pasekmė. Tyrimo išvados. Dažnas susidūrimas su... [toliau žr. visą tekstą] / Research problem. Social workers in Lithuania pay much less attention to stress at work and other psychosocial threats compared to the European Union average. This is proved by preliminary survey data on health, stress and safety of social service appliance (European workers safety and health agency, 2012). Though stress is being studied by scientists of various sciences it is far from being fully examined, not to mention being solved. Lithuania lacks research which would examine social workers experience of stress and tension while performing social work. Research objective – To disclose social workers experience as a consequence of professional crisis and endured stress in the context of social work. Research object – Social workers stress and professional crisis experience. Research sample. 5 social workers with work experience no less than 2 years, currently employed in various social work spheres. Research methods. Data collection method – semi structured individual interview. Data analysis method – Descriptive content analysis based on grounded theory. Research results. Research results have shown that stress experienced by social workers forms in similar contexts. Stress is formed by certain individual and situational risk factors, which eventually become consequences of professional crisis. Research conclusions. Frequent exposure to negative phenomenon of life, difficulties that must be faced to provide real help to the client and low social prestige level of... [to full text]

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett kollektivt utövat våld som främst drabbar unga flickor. Fenomenet har uppmärksammats nyligen och regeringen har under tidigt 2000-tal gjort stora satsningar i hopp om att kunna förse individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck med rätt hjälp. De som sedan bär det yttersta ansvaret för de våldsutsatta är socialarbetare på socialtjänsten. Socialtjänsten ansvarar för kommunens invånare och för att förse dem med rätt skydd och hjälp. Det finns många utmaningar som socialarbetarna står inför i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck då problematiken är komplex och svårfångad. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten arbetar med problematiken hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på socialarbetarnas egna upplevelser i arbetsprocessen. För att samla in material till studien intervjuade vi åtta socialarbetare på socialtjänster i Västerbotten, Västernorrland och i Jämtlands län. Resultatet visade att det som var avgörande i socialarbetarens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck är utbildning och styrning, samverkan mellan olika myndigheter och aktörer samt stöd från kollegor. Utifrån de intervjuade socialarbetarnas berättelser framkom det att de kände en osäkerhet i sitt arbete med ärenden som involverade hedersrelaterat våld och förtryck. Intervjupersonerna beskrev möjligheter som att arbeta förebyggande och långsiktigt med familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas. The respondents have also developed coping strategies such as feelings to cope with a situation and collegial support. Another significant coping strategy is the organizational aspects such as professional tutoring, a balance in the workload and additional education. The aforementioned results and the results from previous studies are comparable, and we have been able to identify some similarities, which could indicate vicarious traumatization.