Hedersrelaterat våld och förtryck är ett kollektivt utövat våld som främst drabbar unga flickor. Fenomenet har uppmärksammats nyligen och regeringen har under tidigt 2000-tal gjort stora satsningar i hopp om att kunna förse individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck med rätt hjälp. De som sedan bär det yttersta ansvaret för de våldsutsatta är socialarbetare på socialtjänsten. Socialtjänsten ansvarar för kommunens invånare och för att förse dem med rätt skydd och hjälp. Det finns många utmaningar som socialarbetarna står inför i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck då problematiken är komplex och svårfångad. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten arbetar med problematiken hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på socialarbetarnas egna upplevelser i arbetsprocessen. För att samla in material till studien intervjuade vi åtta socialarbetare på socialtjänster i Västerbotten, Västernorrland och i Jämtlands län. Resultatet visade att det som var avgörande i socialarbetarens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck är utbildning och styrning, samverkan mellan olika myndigheter och aktörer samt stöd från kollegor. Utifrån de intervjuade socialarbetarnas berättelser framkom det att de kände en osäkerhet i sitt arbete med ärenden som involverade hedersrelaterat våld och förtryck. Intervjupersonerna beskrev möjligheter som att arbeta förebyggande och långsiktigt med familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer.

Denna kandidatuppsats syftar till att förklara och förstå hållbarhetsansvarigas upplevelser av företags möjligheter och svårigheter att arbeta med social hållbarhet, samt fånga deras upplevelser av motiverande av såväl företagsledning som medarbetare. Därtill vilka sociala förutsättningar de uppfattar behövs för att möjliggöra arbete med social hållbarhet. På grund av företags paradoxala strävan efter vinst och hållbarhet är detta fenomen viktigt att förstå utifrån en sociologisk vinkel. Studien är genomförd med ett kvalitativt angreppssätt där åtta respondenter från sju olika företag intervjuades. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier; Ahrne och Papakostas teori om tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar (2014) samt Asplunds teori om social responsivitet och abstrakt socialitet (1987). Studien visar att hållbarhetsansvariga upplever att det krävs engagemang från företagsledningen och en tydlig intern kommunikation för att skapa förutsättningar där ett arbete med social hållbarhet är möjligt. Studien visar också att sociala interaktioner bidrar till en känsla av stolthet och meningsfullhet och är det främsta redskapet för att bemöta negativa synsätt på arbete med hållbarhetsfrågor. Genom att arbeta med social hållbarhet kan företag påverka såväl marknaden som samhället i helhet till det positiva och därmed använda hållbarhetsarbetet som en konkurrensfördel. Näringslivet har en stor påverkan i utvecklandet av social hållbarhet, såväl globalt som lokalt, och därmed är företags samhällsansvar en viktig del i skapandet av en socialt hållbar framtid. / This candidate thesis aims at explaining and understanding sustainability managers experiences of their company’s opportunities and difficulties in working with social sustainability. As well as capturing their perceptions on motivating both company management and employees, and what social conditions are needed to enable work with social sustainability. Due to companies paradoxical pursuit of profit and sustainability it is important to understand this phenomenon from a sociological angle. This study is conducted with a qualitative approach in which eight respondents from seven different companies were interviewed. The result is analyzed by using two theories; Ahrne and Papakostas’ theory about inertia's mechanisms and the conditions of renewal (2014) and Asplund’s theory about social responsiveness and abstract sociality (1987). The result shows that sustainability managers experience a need of commitment from the management and a distinct internal communication in order to create conditions where work with social sustainability is made possible. The study shows that social interactions contribute to a sense of pride and meaningfulness and are the primary tool to counteract a negative view on working with sustainability issues. By working with social sustainability, companies can have a positive influence on both market and society and thus use sustainability efforts as a competitive advantage. Business has a major impact on the development of social sustainability, both globally and locally, corporate social responsibility is therefore an important part of creating a socially sustainable future.