Den här uppsatsen belyser allas rätt till staden. Genom att fokusera på de sociala värdena anammas begreppet gränssnitt för att beskriva länken mellan människan och den byggda miljön. I arbetet lyfts detta relativt outforskade begrepp fram och utvecklas så att det kan inkludera olika kvaliteter och värden. Gränssnittet avser här zonen där byggnad möter gaturummet och där det privata övergår till publikt. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken betydelse gränssnittet har i den byggda miljön och om begreppet kan vara behjälpligt i stadsutvecklingsprocesser. Arbetet fördjupar sig i den nya stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Frågorna som ställs är; Hur kan vår användning av begreppet gränssnitt vara till hjälp för att beskriva kopplingen mellan människan och den byggda miljön? och Vad har gränssnittet för roll i utvecklingen av en ny stadsdel som Västra Hamnen i Malmö? Metoderna för studien innefattade intervjuer med bland annat arkitekter och byggherrar, observationer av tre specifika byggnader i Västra Hamnen samt enkäter som skickades till de boende och arbetande för respektive byggnad. Resultaten av studien visade på hur gränssnittet användes, fungerade och resonerades kring. Slutsatsen som dras är att gränssnittszonen besitter stor potential. Begreppet kan hjälpa diskussionen kring den sociala stadsutvecklingen framåt, dock är det ännu inte vidare etablerat i nuläget. Ytterligare forskning bör därför bedrivas för att vidare sprida begreppet och dess vikt. / This essay highlights everyone’s right to the city. By focusing on the social values, the concept of interface as a link between man and the built environment is adapted. Interface, as a relatively unexplored concept, is in this thesis established and explored with its values and qualities. Here it refers to the zone where a building meets the streetspace and where private seeps into public. The aim of the study is to find out the significance of the interface and whether the concept can be helpful in urban development processes. It also takes a stance in a newly developed district called Western Harbour in Malmo, Sweden. The questions asked are; How can our use of the concept interface be helpful in describing the link between man and the built environment? and What role does the interface play in the development of a new district as the Western Harbour in Malmo? The approach of the study was through interviews with, amongst others, architects and developers; observations of three specific buildings in Western Harbour and surveys sent to the residents and employees of each building. Results showed how the interface was used, operated and further reasoned about. The conclusion made is that the interface concept has great potential. It can help the discussion of social urban development evolve, however, it is not yet established. More extensive research should therefore be conducted to further disseminate the concept and its importance.

Denna kandidatuppsats syftar till att förklara och förstå hållbarhetsansvarigas upplevelser av företags möjligheter och svårigheter att arbeta med social hållbarhet, samt fånga deras upplevelser av motiverande av såväl företagsledning som medarbetare. Därtill vilka sociala förutsättningar de uppfattar behövs för att möjliggöra arbete med social hållbarhet. På grund av företags paradoxala strävan efter vinst och hållbarhet är detta fenomen viktigt att förstå utifrån en sociologisk vinkel. Studien är genomförd med ett kvalitativt angreppssätt där åtta respondenter från sju olika företag intervjuades. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier; Ahrne och Papakostas teori om tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar (2014) samt Asplunds teori om social responsivitet och abstrakt socialitet (1987). Studien visar att hållbarhetsansvariga upplever att det krävs engagemang från företagsledningen och en tydlig intern kommunikation för att skapa förutsättningar där ett arbete med social hållbarhet är möjligt. Studien visar också att sociala interaktioner bidrar till en känsla av stolthet och meningsfullhet och är det främsta redskapet för att bemöta negativa synsätt på arbete med hållbarhetsfrågor. Genom att arbeta med social hållbarhet kan företag påverka såväl marknaden som samhället i helhet till det positiva och därmed använda hållbarhetsarbetet som en konkurrensfördel. Näringslivet har en stor påverkan i utvecklandet av social hållbarhet, såväl globalt som lokalt, och därmed är företags samhällsansvar en viktig del i skapandet av en socialt hållbar framtid. / This candidate thesis aims at explaining and understanding sustainability managers experiences of their company’s opportunities and difficulties in working with social sustainability. As well as capturing their perceptions on motivating both company management and employees, and what social conditions are needed to enable work with social sustainability. Due to companies paradoxical pursuit of profit and sustainability it is important to understand this phenomenon from a sociological angle. This study is conducted with a qualitative approach in which eight respondents from seven different companies were interviewed. The result is analyzed by using two theories; Ahrne and Papakostas’ theory about inertia's mechanisms and the conditions of renewal (2014) and Asplund’s theory about social responsiveness and abstract sociality (1987). The result shows that sustainability managers experience a need of commitment from the management and a distinct internal communication in order to create conditions where work with social sustainability is made possible. The study shows that social interactions contribute to a sense of pride and meaningfulness and are the primary tool to counteract a negative view on working with sustainability issues. By working with social sustainability, companies can have a positive influence on both market and society and thus use sustainability efforts as a competitive advantage. Business has a major impact on the development of social sustainability, both globally and locally, corporate social responsibility is therefore an important part of creating a socially sustainable future.