<p>I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?</p><p>Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling.</p><p>När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.</p>

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU? Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling. När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samiska identiteter beskrivs och görs i relation till majoritetssamhället i samiska raptexter. För att uppfylla syftet gjordes en tematisk textanalys av nio låttexter av tre olika samiska hiphopartister. Ett teoretiskt ramverk kring identitet som begrepp togs fram och användes i analysen. Begreppen identitetsskapande, mellanförskap, resiliens och kollektivt minne knyter an till det teoretiska ramverket och används för att nyansera analysen teoretiskt. I uppsatsen diskuteras hiphop som ett stärkande och resilierande forum för individuellt och kollektivt identitetsskapande. Vi menar att hiphop används som ett redskap av samiska rapartister för att styra ett identitetsnarrativ och hantera ett identitetsskapande som är omringat av inre och yttre konflikter. Vidare menar vi att samiskt identitetsskapande i texterna förhåller sig genomgående till det postkoloniala Sápmi, utanförskap, marginalisering och en ansträngd relation till majoritetssamhället och staten Sverige. Avslutningsvis kan vi konstatera att samiskt identitetsskapande tar sig uttryck på flera olika sätt i raptexterna och att texterna i sig är en del av ett identitetsskapande. I förlängningen så anser vi att uppsatsen bidrar till en ökad förståelse av samiskhet, samiskt identitetsskapande och samers sociala villkor i Sverige.