No description available.

This study concerns girls and young women in Sweden who live in communities and families regulated by norms and values emphasizing honour. The ambition is to understand the terms for possible change when girls refuse to incorporate themselves in a patriarchal structure which subjects women. I study this through the narrative of one girl’s story. Thus this is a qualitative case study (Merriam 1994). The study’s comprehensive aim is to illuminate the particular girl’s conditions, considering both surrounding circumstances and terms for transgressional actions and choices. The empirical base of the case study is qualitative interviews with the girl and a voluntary worker (who supported the girl as she proceeded through “acts of resistance”) carried out in the years of 2001 and 2002. The results offered in this case study are seen as perspectives and information attached in a context (Patton1980:283). The results could be used as workable hypothesis (Cronbach 1975:124) in future research and the processes described may also indicate what ought to be done or what should be avoided in practice as social workers and others come across these girls (cf. Olson in Hoaglin et.al.1982). The study shows that responsive reactions on acts of resistance can sometimes be understood trough the aspects of the parental- child relationship and not only through values emphasizing honour. In understanding the context it is also important to consider the aspect of how the family regard the girl and that the dimension of existence have terms for who is included and who is excluded in the family entity. The analysis of the girl’s actions and contemplations has illuminated experiences of negotiation and negotiations as a frequently used strategy. Under certain circumstances eagerness to please the family’s wishes may lead to renounce of own needs and withdrawal from acts of resistance. I have found some prominent “patterns” in the story about this girl. Firstly I would like to accent that the conditions determining the outcome of the girl’s processes not only are terms for possible actions and behaviour. The dimension of existence (in the story visible through norms, valuation of gender and the emphasizing of honour)should also be included as a condition. Secondly I would like to accentuate that she was able to negotiate the terms of living within this system, by finding “allies” within the normative system (the community regulated by norms and values emphasizing honour). However, changing the frames of description(by intervening in the structure that defines her) required the support from allies outside the normative system.

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar för brottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5 kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metod använts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiska processen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnämnden bör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer i socialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd än andras. Rätten till bistånd bedöms på en individuell nivå och gäller insatser som avser den enskildes livsföring, oavsett vilken grupp den enskilde tillhör. Den strukturellt betingande konflikten har då i genomförandet återförts till en individualiserad situation och handlar då om en bedömning av den enskildes behov av bistånd som inte kan tillgodoses på annat sätt. Denna dubbelhet i lagstiftningen - att socialtjänsten ska verka på en generell och individuell nivå samtidigt - ger upphov till svårigheter och problem för tillämparen. Undersökningen har också visat på socialsekreterarnas dubbla funktioner - att vara behandlare men också utredare - som gör det svårt för dem att gå in i en stödjande roll för brottsoffer.

The overarching aim of this dissertation is to explore and describe Swedish local authorities’ measures to prevent and manage homelessness; how these measures diverge between different municipal categories; what factors predict homelessness, provisions of accommodation and cov-erage rates between the number of accommodations and the respective municipalities’ housing interventions. Measures studied are policies and housing interventions. The housing interventions re-ferred to here are those provided by or through the social welfare authorities to persons living with unstable housing or who are homeless. The interventions can be divided into two main categories: 1) preventive interventions in the form of daily-life support, usually in the form of personnel support in the individual’s own apartment, designed to help persons at risk of becom-ing homeless to remain housed and prevent eviction; 2) accommodation support for persons who are already homeless and in need of housing. Such accommodations may be more or less temporary, more or less integrated and include a greater or lesser amount of care. Two sets of data were collected for the study: 1) a case study of two category-housing programmes using both qualitative and quantitative data; 2) a survey of 147 randomly chosen municipalities (about half of the municipalities in Sweden) to explore the prevalence and charac-teristics of policies and housing interventions. Findings from the case study show that special-category housing has positive direct effects on the housing stability of the residents and their feelings regarding their quality of life, but does not have a direct effect on their substance misuse. Moreover, the increased housing stability seems to be more a direct effect of the person having stayed on the programme, rather than a long-term effect. Furthermore, although their quality of life improves, the residents still experi-ence a lack of belonging and feel that their lives lack meaningful content. On the national level, the findings show that an array of housing interventions divided into 12 sub-categories is offered to counteract homelessness. These categories vary along two central dimensions: care and normality. The two most frequent types of housing interventions in all types of municipalities are daily-life support and social contracts. Other housing interventions are marginal compared with these two. There is greater fluctuation between municipalities in the level of care provided than in the level of normality. Furthermore, the more densely populated municipalities are more highly engaged in developing housing policies and the administrative means to handle them. Such policies, however, seem to decrease the level of normality without promoting levels of care. When exploring factors that predict homelessness, the findings show that urbanisation is central to understanding variations in homelessness, not only in the largest cities but also in less densely populated areas. In addition, higher rent levels and more of aggregated psychiatric prob-lems in the municipality seem to increase homelessness. The apartment rate and the proportion of public housing within the stock of apartments are both important for the possibility to pro-vide accommodations. Moreover, the proportion of single-parent households seems to enhance the need to provide such accommodations. Political majority and the functional organisation of the social services both seem to have an impact on the coverage rates. Thus, the findings indicate that the municipalities have various options for managing factors that impact on the homeless-ness rate. Keywords: housing interventions, level of care, level of normality, policies, municipality, predicting homelessness

Denna uppsats behandlar diakonalt arbete utifrån yrkesverksamma diakoners erfarenheter och upplevelser, inom ramen för kyrkan i det traditionella sociala arbetets kontext. Uppsatsen beskriver grunderna för det diakonala arbetet och dess utformning. Vidare beskrivs hur beslutet år 2000, då kyrkan fick laglig rätt att ”konkurrera” med staten, har påverkat diakonernas arbete. Studien är uppbyggd utifrån ett kvalitativt perspektiv, där grunden ligger i intervjuer med tre diakoner från olika kommuner. Diakonernas tankar och uppfattningar om eventuella likheter mellan diakoni och traditionellt socialt arbete låg till grund för uppsatsens analys. Resultatet visade att diakonerna upplevde, att deras arbete kan liknas med traditionellt socialt arbete. Diakonerna uppmärksammade dock vissa skillnader, exempelvis tidsperspektivet, lagrummet och hur, var och varför insatser riktas.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING: Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer. Resultaten visar att media i allt för stor utsträckning visar en gestaltning som bibehåller svenskheten och den svenska kvinnan som norm och invandrare och invandrarkvinnan som det avvikande. Våra intervjupersoner anser att bilden som media framställer av invandrarkvinnan är en negativ bild och en väldigt ensidig sådan. De uttrycker också att de inte identifierar sig med den getsaltningen av invandrarkvinnan samt att de ibland känner en oro att bli betraktad av andra, som den invandrarkvinna media skapat.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år. Analysen har skett utifrån en abduktiv ansats där teorin och empirin har används som ett växelvärk. Resultaten i undersökningen visar på att ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter har ett samband där ökad grad av ekonomisk påfrestning ökar erfarenheterna av skamgörande känslor. Intervjupersonerna berättar om att de skamgörande känslorna kommer ifrån arbetande, familjen, kompisar, personer som inte är i deras närmsta bekantskap, deras ålder och att man befinner sig i en situation utan något arbete.

No description available.