Syftet med denna studie är att belysa normer och värderingar som genomsyrar Socialtjänstens bedömningar av ungdomarnas beteende ur ett genusperspektiv. Vi ställde oss frågorna: Hur speglar och upprätthåller Socialtjänsten de traditionella föreställningar, normer och värderingar vad gäller kvinnligt och manligt?                                                                                                          Utifrån vilka värderingar och könsrelaterade uppfattningar bedöms, skildras och konstrueras flickor respektive pojkar av socialarbetaren? Vi har kommit fram till att det råder en könsuppdelning inom Socialtjänsten. Resultatet visar att beskrivningen av pojkar och flickor konstrueras på olika sätt. Det används stereotypiska beskrivningar och olika värderingar för både pojkar och flickor. Vi har funnit att Socialtjänsten fortfarande speglar och upprätthåller de traditionella könsföreställningarna.    Vi har tagit del av 20 stycken LVU domar från förvaltningsrätten i Stockholms län. Domarna gäller ungdomar i ålder 14 till 18 som omhändertas på grund av att de anses ha ett avvikande beteende. Vid genomförandet av vår studie har vi använt den kvalitativa diskursanalysen som metod, men vi har även en kvantitativ del där vi erbjuder läsaren en övergripande bild av socialarbetarens beskrivning och konstruktion av ungdomar. För att kunna analysera forskningsresultatet har vi valt följande perspektiv och teorier: Det socialkonstruktivistiska perspektivet och Hirdmans teori om genussystemet.