Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke – deltagande för att inte kunna påverka deltagarna. För att göra en kort sammanfattning över resultatet utifrån våra forskningsfrågor så kom vi fram till att barnens kommunikation samt interaktion blev tydligare med hjälp av mediering samt intersubjektivitet. Med detta menas att språket är det kulturella redskapet som människor har skapat för att kunna förstå varandra samt att talet är den medierande handlingen där information förs över från en individ till en annan. Intersubjektivitet innebär en gemensam förståelse mellan oss människor genom samspel med varandra. Innan det påbörjade arbetet så la vi upp en plan på hur vi skulle utföra denna studie baserat på den stora mängden av kunskap som vi redan har gått ut med. När vi därefter väl började studien insåg vi att detta gett oss en bekräftelse kring all kunskap då vi gått ut och fått se det vi har lärt oss med egna ögon.