Uppsatsens övergripande syfte är att belysa de löneskillnader som fortfarande existerar i det samtida Sverige, genom att undersöka frågeställningen: Finns det ett machopremium (en lönebonus) på löner kopplat till machoaspekter i yrken? Hypotesen är att det föreligger ett machopremium på löner som medför att individer i machoyrken tjänar mer än individer i icke-machoyrken, oavsett kön. Studien använder en kvantitativ ansats med svensk lönestatistik och regressionsanalyser utifrån olika svenska datamaterial från Statistiska centralbyrån. Studien utgår främst från teorier och tidigare forskning från USA kring bland annat compensating differentials, comparable worth, gender bias, the nurturing penalty och värdeminskning i humankapital, som sedan används för att analysera resultatet. En ”machovariabel” skapades för ett stort datamaterial på 3,7 miljoner individer, där yrken som klassats som macho innebar att ett eller flera av följande kriterier var uppfyllda: arbetet var fysiskt tungt, innehöll svåra arbetsförhållanden, var lite smutsigt/lortigt, innehöll arbete med stora maskiner samt innehöll en ”hjältepotential” som innebar räddning av civila med eller utan risk för eget liv. För att en yrkeskod skulle klassas som ett machoyrke skulle minst 50 procent av alla yrken under yrkeskoden klassas som macho enligt kriterierna ovan. I kategoriseringen togs ingen hänsyn till könssammansättningen inom yrkena, då machoaspekten inte ska vara beroende av andel män eller kvinnor inom yrket. Studien fann att machovariabeln i regressionsanalyserna endast var signifikant när andel kvinnor uteslöts ur analysen. Studien förkastar hypotesen om ett eventuellt machopremium på löner då studien inte har kunnat redovisa en oberoende machoeffekt på löner, men uppmuntrar till fortsatt forskning i frågan.

This essay focuses on how young adults in Umeå perceive and cope with their loose connections to the labour market. The essay is written in line with the research project Except and is a qualitative study. We have used a snowball sample and semi-structured interviews based on five individuals, three men and two women. The purpose has been to reach an understanding of how they experience and cope with their loose connections to the labour market. The method we have used as part of the essay is a thematic analysis which we interpret using Anthony Giddens theory of structuration as well Michel Foucault theory of power and discipline. The study shows that our informants experienced mental illness as well as social exclusion as a result of their loose connection to the labour market. The study also show a strong power difference between individual and institution where the individual’s own ideas and initiative were inferior to the institution. / Denna uppsats avhandlar hur ungdomar i Umeå ser på och hanterar sin lösa koppling till arbetsmarknaden. Uppsatsen skrivs i linje med forskningsprojektet Except och är av kvalitativ karaktär. Vi har använt oss av ett snöbollsurval och semi strukturerade intervjuer för att samla in empiri från fem individer, tre män och 2 kvinnor. Syftet har varit att nå förståelse för hur de upplever och hanterar sin situation och lösa kopplingar till arbetsmarknaden. Den metod som använts inom ramen för arbetet är en tematisk analys som tolkas utifrån Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teorier om makt och disciplin. Uppsatsen har visat på att studiens informanter upplever psykisk ohälsa och social exkludering på grund av deras lösa kopplingar till arbetsmarknaden. Uppsatsen har även visat på en påtaglig maktskillnad där individens egna initiativ blev underordnade rådande strukturer. / Except

Studien ämnar undersöka hur individer med dyslexi upplever stigma och om diagnosen har påverkat deras karriärval. Mer specifikt handlar studien om vilka möjligheter och begränsningar respondenterna upplever i skolan och arbetet. Detta har gjorts genom att studera eventuella strategier samt former av hjälpmedel som dyslektikerna använder för att kunna anpassa sig till vårt textbaserade samhälle. Metoden som jag använder är teoretiskt grundad, en kvalitativ metod där jag förväntas vara förutsättningslös. Undersökningen genomfördes med intervjuer av sex dyslektiker som har arbetslivserfarenhet. I tidigare forskning har det blivit tydligt hur läs –och skrivkunnighet har betydelse för skola och arbetsliv, samt hur kreativitet och dyslexi är kopplat till varandra. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Goffmans teori om stigmatisering. Resultatet visar att respondenterna känner sig stigmatiserade i skolan och på arbetet särskilt i skolan. Respondenterna har också lärt sig att använda olika strategier och hjälpmedel för att utföra olika arbetsuppgifter. Avsikten är att förstå på vilket sätt en dyslektiker stigmatiseras i skolan och arbetet samt hur en dyslektiker stöter på motstånd från samhället och känner sig tvingade att anpassa sig till rådande normer.

Denna studie handlar om projektmedlemmars upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Psykosocial arbetsmiljö skapas av faktorer i arbetsmiljön som inte har ett fysiskt framträdande, utan kan exempelvis röra sig om relationer i arbetet och vilka arbetsuppgifter man har (Eklöf 2017). Tidigare studier har riktat fokus på projektledares psykosociala arbetsmiljö och inte projektmedlemmars. Det finns därför ett område som tycks vara tämligen outforskat, nämligen att belysa projektmedlemmars upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Som utgångspunkt har vi valt Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell som är en vanligt förekommande undersökningsmodell inom området psykosocial arbetsmiljö. Vi undersöker även hur karaktärsdrag i projekt påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Innan undersökningens början hade vi en förförståelse om att karaktärsdragen påverkar upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Studien är baserad på kvalitativ metod med den semistrukturerade intervjuformen. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts och urvalet är projektmedlemmar som tillhör en och samma organisation inom servicebranschen. Resultatet visar att arbetskraven bland projektmedlemmarna är höga, medan graden av egenkontroll varierar. Det visar sig också att graden av egenkontroll har stor betydelse för projektmedlemmarnas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Något som tycks påverka graden av egenkontroll är främst moderorganisationens struktur och relationen till resursägare. Vidare tycks det sociala stödet bland projektmedlemmar vara tillfredsställande inom projektets ramar, men att det kan vara bristande i relation till moderorganisation och resursägare, vilket upplevs påfrestande. Sammanfattningsvis tycks den psykosociala arbetsmiljön bland projektmedlemmarna präglas av höga arbetskrav och varierande grad av egenkontroll och socialt stöd. Vad gäller karaktärsdrag i projekt och dess påverkan på psykosocial arbetsmiljö visar de sig ha stor betydelse för projektmedlemmarnas hantering av de höga arbetskraven.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring före detta kvinnliga alkohol- och/eller narkotikamissbrukare som har lämnat missbruket bakom sig och vill bli en del av samhället. Grupper ställs utanför sammanhållningen i dagens samhälle, vilket tyder på en bristande hållbarhet. Vi ser närmare på stigmat kvinnorna erhåller, deras relationer och belyser även fenomenet utifrån ett genusperspektiv. Centrala teoretiker i uppsatsen är följande: Erving Goffman, Thomas J. Scheff och Yvonne Hirdman. Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ metod med tio stycken semistrukturerade intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkommit är bland annat att samhällets bemötande och förväntningar är en helt annan mot kvinnor, än vad den är mot män. Att vara en före detta alkohol- och/eller narkotikamissbrukare är inte det mest relevanta, utifrån allmänhetens synvinkel utan moderskapet. / The purpose of the study is to deepen the knowledge of former female alcohol and/or drug users who have left the abuse behind and want to become a part of society. Groups are placed outside the cohesion of today's society, suggesting a lack of sustainability. We look more closely at the stigma the women receive, their relationships and also highlight the phenomenon from a gender perspective. The central theorists in the essay are: Erving Goffman, Thomas J. Scheff and Yvonne Hirdman. The work has been done on the basis of a qualitative method with ten semistructured interviews. The main result that has emerged is that has emerged is that society's treatment and expectations are quite different to women, than it is to men. Being a former alcohol and/or drug addict is not the most relevant, from the public's point of view without motherhood.

No description available.

No description available.

För att bryta den så kallade "deltidsnormen" inom omsorgssektorn genomförs flertalet kommunala förändringsprojekt runt om i Sverige. Den här studien syftade till att undersöka ett av dessa projekt för att se vad införandet av "Heltid som norm" får för konsekvenser när det kommer till de anställdas arbetsmiljö, med särskilt fokus på möjligheter till kontroll i arbetet. I projektet testades en arbetstidsmodell benämnd "85/10/5", där siffrorna åsyftar arbetstid i procent. Totalt studerades sju kommunala verksamheter, fyra gruppboenden och tre äldreboenden. I varje respektive verksamhet utfördes semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett varierande antal anställda. För att skapa en förståelse för de förändringar som sker i verksamheterna användes Joan Ackers teoretiska ramverk kring ojämlikhetsregimer inom organisationer. För att uppfylla studiens syfte besvarades följande frågeställningar: Hur upplever anställda att möjligheterna till kontroll i arbetet har förändrats till följd av arbetstidsmodellen? På vilket sätt skiljer sig anställdas möjligheter till kontroll i arbetet mellan verksamheter inom vård och omsorg och stöd och omsorg? Studiens huvudsakliga resultat visar på en problematik när det kommer till minskad arbetstagarkontroll av arbetstid, vilket skapar en oförutsägbarhet som försvårar individens möjlighet att planera sitt liv. / <p>2019-06-05</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor i åldersspannet 18 -25 år upplever sin klädkonsumtion i relation till sin identitet samt hur deras kläders kommunikativa förmåga är en del i deras identitetsskapandet.För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor; ”Hur använder och betraktar unga kvinnor kläder som en del av deras identitetsskapande?”,”Hur upplever unga kvinnor att de identifierar sig själva med sina kläder?”och ”Hur upplever unga kvinnor att de behöver konsumera kläder för att framställa sig själva?”.Studien grundades på en kvalitativ metod med sju stycken semi-strukturerade intervjuer.Det teoretiska ramverket som låg till grund för uppsatsen var i huvudsak identitetsformationsteori av Côté och Levine (2016), det dramaturgiska perspektivet av Goffman (2014), konsumtionsteori av Östberg ochKaijser(2010)samt tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar.Resultatet visade på att de deltagande intervjupersonerna experimenterat med olika klädstilar i yngre åldrar för att arbeta fram relativt stabila klädstilar som de förknippar med dem själva. De framarbetade klädstilarna förändras dock fortfarande till viss mån,framförallt baserat på trender. Intervjupersonerna identifierade sig med sin kläder genom att de klär sig inom ramen för deras klädstilar. Vidare visade resultatet på att själva konsumtionen av kläder var en betydande del i intervjupersonernas framställning av självet. Eftersom både kläder i sig och konsumtionen av kläder ansågs vara betydande komponenter i intervjupersonernas identiteter ansågs de ha en samverkande effekt på varandra.Avslutningsvis konkluderades att kläder tenderar att ha en kommunikativ förmåga som kan berätta en hel del om vilka intervjupersonerna är samt hur de bedömer andra.

Inspired by Durkheim’s (2002) moral sociology, this bachelor thesis examines what morally form individuals who take on work within the police. Specifically, this thesis identifies and analyses the steps that morally form police officers in southern Sweden from their childhood to professional life through qualitative interviews. Three police officers in chief positions were interviewed, three newly graduated police officers and two police students. The respondents spoke about a strong moral ideal from youth and this conviction was strengthened when they realized their wish to join the police force. When closing in on their goal to join the police the pressure to act morally from their peers increased. Through the statements collected this thesis identified four steps which the interviewees followed when they approached a moral code which society at large internalize. It also identified how a mission can be used to justify otherwise immoral behavior. The identified steps are: Ideal indifference and norm conformity, ideal realization, ideal and norm reinforcement and, ideal and norm insurance. The first step identified matched with the results of Jacobsson and Lindblom (2016) while the remaining were interpreted from the expressed statements of the interviewees. The second step this thesis interpreted was ideal realization, this step was defined by individuals who realized their desire to work within the police later in life. Working in tandem with ideal realization is the step ideal and norm reinforcement, this step was characterized by a phase in the interviewee life where they took steps to achieve their goal. Lastly ideal and norm insurance is the step identified when the interviewees had joined the police, distinctive for this step was their drive to ensure that every day norms was ensured and trust for the police was maintained within the populace.