Research in solar energy is taking big steps in both solar heating and solar electricity. It´s not only the technologies alone, but also the combination of both solar electricity and solar heating which is what is called a solar hybrid. The idea of a solar hybrid is that a solar cells efficiency decrease with increased temperature and can with help from a solar collector be cooled and the heat can be utilized. This thesis report compares heat production and electricity production with respect of, in first hand, a solar hybrids geometry in the cooler. The theory chapter describes solar heating and how different solar cell technologies work and their environmental impact at the production and how compatible these technologies are for the solar hybrid. A detailed description over the formulas about solar flux and the energy flows of a solar hybrid are also in the theory chapter. The first system is located on Per Wickmans house in Öjaby outside of Växjö and uses an aluminum absorber. The second system is located in Lenhovda at Lenhovda radiatorfabriks roof and uses a sheet of glass under the solar cell instead of a plastic film that the other hybrids have, this hybrid uses a flat steel absorber. The third system is located in Åseda at Åseda Värme och Sanitets roof and uses a copper pipe absorber. With the aluminum absorber in Öjaby it was produced 1,2 kWh/m 2 electricity and 4,95 kWh/m2 heat. To reach the need of electricity for an arbitrary house for a day in May it needs 15,8 m2 solar hybrid and 22,5 m2 extra solar heating panels to cover the need of heat. / Forskning inom solenergi går framåt med stora steg gällande båda solvärme och solel. Det är inte bara teknikerna var för sig det forskas på, utan också en kombination av både solel och solvärme vilket är det som kallasen för solhybrid. En solhybrids idé grundar sig på att en solcells verkningsgrad sjunker med ökad temperatur och kan med hjälp av en solfångare kylas ner och värmen tas tillvara på. Denna rapport jämför värmeproduktion och elproduktion med avseende på, i första hand, en solhybrids geometri i kylaren. Teoriavsnittet beskriver solvärme och hur olika solcellstekniker fungerar samt dess miljöpåverkan vid framställningen och hur pass tillämpbara dessa solcellstekniker är i en solhybrid. En utförlig beskrivning över samtliga formler gällande solinstrålning samt en solhybrids energiflöden finns också med i teoriavsnittet. Det första systemet finns på Per Wickmans hus i Öjaby utanför Växjö och använder sig av en aluminiumabsorbator. Det andra systemet finns i Lenhovda på Lenhovda radiatorfabrik och använder sig av en glasskiva under solcellen istället för en plastfilm som de andra stationerna, denna station använder sig av en stålabsorbator. Det tredje systemet finns i Åseda på Åseda Värme och Sanitets tak och använder sig av en kopparslinga i absorbatorn. Med hjälp av aluminiumabsorbator i Öjaby producerades det 1,2 kWh/m 2 el och 4,95 kWh/m2 värme. För att nå elbehovet i en godtycklig villa för en dag i Maj behövs det 15,8 m2 solhybrid och 22,5 m2 extra solvärmepanel för att täcka värmebehovet.

I Sverige går 40 % av den slutliga energianvändningen till bostad- och servicesektorn. Energieffektivisering inom denna sektor har därför potential till att reducera en stor del av den totala energikonsumtionen i Sverige och därmed bidra till att de klimatmål som satts uppfylls. Det kommunala bostadsbolaget Uppvidingehus har i Åseda byggt tre flerbostadshus där ett av de omfattas av flera energibesparande system som de sökte och fick ett innovationsbidrag (utfärdat av riksdagen) för som riktade sig till hållbart byggande. De energibesparande systemen är dagvattenuppsamling för WC-spolning, solceller och solhybrider, en digitaliseringstjänst för de boende och ett energilagringssystem i form av batterier. Dessa system har sammanställts och granskats utifrån projekterade värden som gjordes vid uppstart. Resultatet visar att systemen helt/delvis uppnår de projekterade värdena eller har potential att uppnå de på sikt.

Globalt utgör byggnader för mer än 40% av världens energianvändning. I EU är 35% av byggnaderna mer än 50 år gamla samtidigt som 75% av dem är energiineffektiva. Byggnader från bland annat det svenska miljonprogrammet, den tid då en miljon bostäder byggdes mellan åren 1965 och 1974 i Sverige, är i behov av att rustas upp och energieffektiviseras för att de inte ska nå slutet av sin tekniska livslängd. I detta projekt jämförs tre energisystem på tre olika fastigheter i södra Sverige. Ett FX-system med fjärrvärmecentral i Lund, en spillvattenanläggning i Växjö och ett äldreboende i Ronneby med solhybrider och borrhål.  Jämförelsen görs bland annat genom en ekonomisk analys med LCC, återbetalningstid och investeringens minskning av primärenergianvändning. Genom en energiteknisk analys har jämförelser fastställts gällande energiförbrukning, potentiell energi att ta vara på ur frånluft och spillvatten samt förändringen av fastigheternas energideklarationer före och efter installation utifrån BBR29 i Boverkets Gripen tillsammans med en certifierad oberoende energiexpert. Jämförelsen har även lyft för- och nackdelar med de olika systemen. FX-systemet med fjärrvärmecentral medför risk för kallras och att obehandlad luft tas in i fastigheten, däremot är installationen enkel om lämplig i fastigheter med frånluftskanaler. Spillvattenanläggningen är beteende beroende och begränsas av en lägsta returtemperatur men möjliggör energiåtervinning ur spillvatten samt att solhybrider med borrhål begränsas av tillgången på användbar mark för installation men producerar både värme och el.  Resultatet av den ekonomiska analysen blev att återbetalningstiden, utan hänsyn till kalkylränta, var kortast för solhybridanläggningen med borrhål som var omkring 9 år medan spillvattenanläggningen hade längst återbetalningstid på 95 år. FX-systemet med fjärrvärmecentral hade en återbetalningstid på 22 år medan endast FX-systemet hade 11 år.  Utifrån den energitekniska analysen minskade solhybridanläggningen med borrhål primärenergitalet från energideklarationen mest med 61 kWh/Atemp, år motsvarande 33,7%, medan FX-systemet med fjärrvärmecentral minskade med 24 kWh/Atemp, år motsvarande 21,0%. För spillvattenanläggningen minskade primärenergitalet minst av de tre anläggningarna med 6 kWh/Atemp, år motsvarande 7,8%. Solhybridanläggningen med borrhål hade det högsta årliga anläggnings COP på 5,3 medan FX-systemet med fjärrvärmecentralen hade 3,9. Lägst årligt anläggnings COP hade spillvattenanläggningen med 3,8. Energin, för de standardiserade frånlufts- och spillvattenflödena, var att frånluften innehöll 2,4 gånger mer energi att ta vara på än spillvattnet. Spillvattnet hade 26,4 kWh/Atemp, år medan frånluften hade 64,4 kWh/Atemp.  En av slutsatserna med projektet var att spillvattenåtervinningen inte lämpar sig som första renoveringsåtgärd utan mer som effektivisering av redan energieffektiva byggnader som behöver reducera energianvändningen ytterligare. Installation av solhybrider med borrhål var lönsammast, men begränsas av markyta för borrhålen. FX-systemet lämpar sig för fastigheter med befintligt frånluftssystem.