Seamounts play an important role in facilitating the exchange of elements between the oceanic lithosphere and the overlying seawater. This water-rock interaction is caused by circulating seawater and controls the chemical exchange in submarine and sub-seafloor rocks. The exchange mechanism plays a major role in determining the final composition of these submarine rocks. This investigation is designed to evaluate the (i) degree of alteration and element mobility, (ii) to identify relations between alteration types and (iii) to characterise the chemical processes that takes place during seafloor and sub-seafloor alteration in the Central Atlantic region. The investigated submarine rocks are typically altered. They are composed mostly of calcite and clay minerals in addition to original magmatic feldspar, olivine, pyroxene, quartz, biotite, and amphibole.  Elemental analyses show that submarine rocks with high water-rock ratio have experienced near complete loss of Silica and alkali elements to seawater but are enriched in calcium and phosphorous. In addition, there is a strong enrichment of trace elements such as Sr, Ti, Rb and trivalent REEs in altered submarine samples that are likely residual in character. Oxygen and hydrogen isotopic values indicate a low temperature alteration process at less than 50℃.  Nannofossils were present in one sample and investigation suggests that the seamount south of El Hierro evolved from a young Canary activity rather than the early Cretaceous magmatic events as has been argued previously. / Djuphavsberg spelar en viktig roll för att underlätta utbytet av element mellan den oceaniska litosfären och det överliggande havsvattnet. Interaktionen mellan vattnet och bergarterna orsakas av cirkulerande havsvatten och kontrollerar det kemiska utbytet i undervattensbergarterna och som även spelar en viktig roll för att bestämma de slutliga produkterna i dessa bergarter. Undersökningen syftar till att (i) utvärdera graden av kemisk omvandling och rörlighet av elementen, (ii) identifiera samband mellan olika omvandlingstyper och (iii) att karakterisera de kemiska processer som äger rum vid kemisk omvandling av bergarter vid och under havsbottnen i Centralatlanten. De undersökta undervattensbergarterna är generellt kemiskt omvandlade och består av kalcit och lermineral utöver ursprungligt magmatiskt fältspat, olivin, pyroxen, kvarts, biotit och amfibol. Elementanalyser visar att de undervattensbergarter med en hög vatten-berg kvot har förlorat i stort sett all Si och nästan alla alkaliska element till havsvattnet medan en anrikning har skett av kalcium och fosfor. Dessutom har det i de omvandlade undervattensproverna skett en tydlig anrikning av spårämnena Sr, Ti, Rb och av trivalenta sällsynta jordartsmetaller. Syre- och väteisotopvärden indikerar en omvandlingsprocess vid låga temperaturer mindre än 50 °C. I ett prov fanns nannofossiler och en undersökning av dessa tyder på att djuphavsberget söder om El Hierro bildades under en yngre vulkanisk aktivitet än den magmatiska aktivitet som tidigare föreslagits som ägde rum under perioden Krita.

Aluminium has great properties that are utilised the world over, but the production of primary aluminium is very energy intensive. In order to reduce the energy-cost, the aluminium can be recycled by re-melting aluminium scrap. This results in a circularity of the aluminium, as it is produced from ore to a metal and then the metal scrap can be re-melted again for other use.  The study also focuses on secondary production in Sweden. Through interviewing diverse actors in Sweden and analysing literature, an understanding of how the circulatory systems work was developed and the problems that can occur within it.  The major problems found is that through re-melting, the previous alloying elements can become impurities in the new scrap-based material. These impurities can change the properties in the aluminium. Separating these impurities from the aluminium is not an easy process, but a growing research question. Easiest is to minimise these contaminations, companies do this by sourcing where scrap is coming from and its compositional information, so to better organize or use the scrap for a similar purpose aluminium alloy.  This study looked at how the circulation of aluminium scrap works and how used scrap is once again returned to new reusable aluminium. With an understanding of how the processes it is easier to locate problems to improve the processes. / Aluminium har mycket goda mekaniska egenskaper som används i hela världen, men att producera primär aluminium är extremt energikrävande. För att minska energikostnaden kan man återvinna aluminiumet, det görs genom att återanvända gammalt aluminiumskrot. När man gör detta så leder det till ett cirkulärt kretslopp, där det börjar från malm som produceras till metall, när metallen blir till skrot så kan det återanvändas för att producera nytt aluminium.  Genom att intervjua folk inom branschen och att analysera litteratur inom ämnet, så skapades en förståelse hur det cirkulär kretsloppet fungerar och problem som kan uppstå inom systemet.  Det största problemet som hittades var att genom att återvinna aluminium skrot, så kan det tidigare legeringselement bli föroreningar i den nya skrot baserade materialet. Dessa föroreningarna kan ändra egenskaperna hos aluminiumet. För att får bort dessa föroreningar kan vara en svår process eller fortfarande utvecklande processen. Det är mycket lättare att försöka undvika dessa föroreningarnas från börja. Företagen gör detta genom att veta var skrotet kommer ifrån och skrotets legeringsämnen innan de återanvänder det. Då kan de organisera skrotet bättre och använda det till liknande skrot material i framtiden.  Denna studien fokuserar på hur skrotbaserat aluminium fungerar i ett kretslopp och hur gammalt skrot kan återanvändas till ny användbar aluminium. Med en förståelse på hur processen fungerar, så är det mycket lättare att hitta problem som kan leda till möjligheter att förbättra processen.