Tunnelbanan är ett mycket viktigt transportmedel i Stockholm som är igång större delen av dygnet. Tunnelbanans Röda och Blå linjer använder sig av ett äldre signalsystem från 60-talet. Det system som används för signaleringen av de två linjerna är av typen växelströmspårledning med kodning och använder reläställverk. Spårledningarna som detekterar positionen av olika tåg på spåret använder frekvensen 75 Hz. Vid konverteringen av frekvensen 50 Hz till 75 Hz, uppstår koldamm och värmeförluster till utrymmet från frekvensomformaren. Koldammet som avges i luften riskerar att påverka reläfunktionaliteten när det tränger in i relähöljet och sätter sig på ytan för reläkontakterna i utrymmet bredvid frekvensomformare. Trafikförvaltningen har planer på att upprusta Röda linjens signalsystem för att kunna använda dess signalsystem i ytterligare 25 år. Spårledningssystemet positionerar och ger hastighetsbesked till tågen. En litteraturstudie har genomförts kring uppbyggnad av spårledningssystemet och tidigare forskning har utförts kring frekvensomformare för att hitta en ny frekvensomformare som inte riskerar reläfunktionaliteten. Genom faktainsamling från Trafikförvaltningen har nya lämpliga frekvensomformare som kunde ersättas mot de befintliga undersökts. Statiska frekvensomformare har analyserats. Enligt kraven från Trafikförvaltningen identifierades fyra produkter från olika leverantörer. Ingen av de statiska frekvensomformare var direkt kompatibel med befintligt system med anledningen av att systemet är byggd för ett roterande frekvensomformare. ”HZ-50-1105” från GoHz denna modell finns i 1-fas in- respektive 1-fas utmatning. ”FR-D 700” från Mitsubishi och ”Micromaster 440” från Siemens som hade lika användnings funktion det gjorde att de var lik varandra. ”ACS-150” från ABB denna modell hade som max märkeffekt upp till 4 kVA, vilket passar bara för frekvensomformare med märkeffekt 2.5 kVA. De olika typerna av statiska frekvensomformare belastade nätet på ett asymmetriskt sätt. Därför var det viktigt att kunna fördela lasten så jämnt som möjligt på varje fas. Det var svårt att kunna rangordna de valda produkterna utan det bara visades vilka valmöjligheter som fanns vid utbytet av roterande frekvensomformare. Användningen av statiska frekvensomformare eliminera de risker som en roterande frekvensomformare orsakar. Statiska frekvensomvandlare generera olika frekvenser med större noggrannhet samt de har en kortare driftsättnings tid men belastar de nätet asymmetriskt jämfört med roterande frekvensomformare. / The subway is a very important means of transport in Stockholm and is in operation most of the day. The Red and Blue lines of the metro use an older signal system from the 60s. The system used for the signaling of the two lines is of the type AC power line with coding and uses relay switches. The track circuit that detects the position of different trains on the track use the frequency 75 Hz. When converting the frequency 50 Hz to 75 Hz, carbon dust and heat losses is released to the space from the frequency converter. The carbon dust emitted into the air risks affecting relay functionality as it enters the relay housing and settles on the surface of the relay contacts in the space next to the frequency converter. The Traffic Administration have plans to upgrade the Red Line's signaling system in order to use the existing signaling system for another 25 years. The track circuit system positions and gives speed messages to the trains. A literature study has been conducted on the construction of the track circuit system and previous research has been conducted on frequency inverters to safely find a new frequency inverter that does not risk relay functionality. Through fact-finding from the Traffic Administration, new suitable frequency converters that could be replaced with the existing ones were investigated in this research. Static frequency converters were chosen to be investigated. According to the requirements of the Traffic Administration, four products were identified from different suppliers. None of the static frequency converters was directly compatible with existing systems because the system was built for a rotary frequency converter. "HZ- 50-1105" from GoHz this model is available in 1-phase input and 1-phase output respectively. "FR-D 700" from Mitsubishi and "Micromaster 440" from Siemens which were equal in and out connection. "ACS-150" from ABB this model had a maximum rated power up to 4 kVA, which is only suitable for frequency inverters with a rated power of 2.5 kVA. The various types of static frequency inverters loaded the network in an asymmetrical way. Therefore, it was important to be able to distribute the load as evenly as possible on each phase. It was difficult to be able to rank the selected products without just showing the choices that existed when replacing rotary frequency converters. However, the use of static frequency inverters eliminates the risks of a rotating frequency converter. Static frequency converters can more accurately generate different frequencies and they have a shorter commissioning time; however, they load the network asymmetrically compared to rotating frequency converters.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument. Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat. För att detta ska vara möjligt görs studier om TSD och SUBSET (de dokument som styr och reglerar ERTMS signalering) och relevanta dokument samt analys av några redan genomförda signalprojekteringar på Ådalsbanan. I rapporten presenteras en sammanställning av signalprojektering och hur de olika faserna ska ske, hur de ska genomföras och vad de har för betydelse. Arbetet har resulterat i en sammanställning och analys av det mest relevanta fakta som gruppen hittat i de behandlade dokumenten samt en checklista för signalprojektering. I denna rapport har gruppen producerat en komplett sammanställning av de behandlade dokumenten för ERTMS-signalprojektering samt en checklista för verifiering av ERTMS-signalprojektering. / EU has a framework that strives to interoperability to make it easy to travel and do business with all nations in the EU without the need to change trains or drivers. This report discribes the various laws and regulations that issued and specified by the EU Commission, UNISIG and the Swedish national rules that apply for ERTMS signalling project planning for trackside equipment. Today there is a need to more efficient the signal project planning. To achieve this, a checklist for signaling project planning will be developed that clear show, for example, where an Eurobalise in relation to a signal point should be located by referring to the correct subchapter in the right document. The mission of the project is to make it easier to design new production of ERTMS signalling project planning. To make this be possible studies has been done to TSI, SUBSET (the documents that controls and regulates the ERTMS signalling), relevant documents and analysis already implemented signalling project planning on Ådallines. The report presents a compilation of the signal project and how the different phases will occur, how they will be implemented and their significance. In this report, the group has produced a complete compilation of the processed documents for ERTMS signalling project and a checklist for verification of the ERTMS signalling project.