Reproductive success can be influenced by interspecific and intraspecific competition, which consequently affect the distribution of species. The Spanish slug (Arion vulgaris) is an invasive terrestrial gastropod originating from southern Europe, and it causes substantial damage to horticulture and agriculture in Sweden.The leopard slug (Limax maximus) has been documented to have negative effects on the reproductive success of other slugs. Therefore, it has been suggested that the local distribution of the Spanish slug can be regulated by interspecific competition from leopard slugs. This competitive effect was tested in a laboratory experiment using mesocosms. The experiment had three different treatments: (1) two Spanish slugs, (2) four Spanish slugs and (3) two Spanish slugs and two leopard slugs. There was a significant effect of treatment on egg mass, where higher densities of slugs resulted in lower egg mass. Furthermore, there was a positive effect of body mass on the total number of eggs, mass, and size of the eggs. However, there was no clear effect of density of slugs on the size of the eggs produced and there was no difference between intra- and interspecific competition on the reproductive success of the Spanish slug. Because the level of intra- and interspecific competition on eggs laying was similar, my study does not support the hypothesis that leopard slugs can control Spanish slug populations, but it does show that intraspecific competition likely regulate egg production. / Reproduktiv framgång kan påverkas av inter- och intraspecifik konkurrens vilket i förlängningen kan påverka lokal utbredning. Spansk skogssnigel (Arion vulgaris) är en invasiv snigel som härstammar från sydeuropa och orsakar omfattande skador på trädgårdar och jordbruk i Sverige. Pantersnigeln (Limax maximus) har visat sig ha negativ påverkan på andra sniglars äggläggning. Min studie undersöker om interspecifik konkurrens från pantersnigeln har större effekt på spansk skogssnigels äggläggning än den från intraspecifik konkurrens från artfränder. Pantersnigeln kan då verka som en begränsande faktor för den spanska skogssnigelns lokala utbredning. För att undersöka detta utfördes ett experiment där individer av de båda arterna hölls i mesokosmer i olika tätheter och kombinationer i tre olika behandlingar: (1) två spanska skogssniglar, (2) fyra spanska skogssniglar och (3) två spanska skogssniglar och två pantersniglar. Experimentet visade tydligt att täthet av sniglar hade en effekt på de lagda äggens massa, och det fanns en positiv effekt av sniglars kroppsmassa på äggens storlek, antal och massa. Däremot fanns det ingen effekt av snigeltäthet på äggens storlek. Vidare hade intraspecifik konkurrens lika stor effekt på äggläggningen hos spansk skogssnigel som interspecifik konkurrens från pantersniglar. Min studie stödjer därför inte hypotesen att leopardsniglar kan kontrollera populationer av spansk skogssnigel, men den visar däremot att intraspecifik konkurrens påverkar äggläggningen.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge. / Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap.