The report is a project in cooperation with the Swedish toy company Playsam. The assignment was to design a new toy to their range of products, a pull along toy in shape of a snail with a mechanical function. The research phase contains studies and analysis of the company, its identity, product range and its customers. The research phase includes all the information needed to complete the project. A number of concepts were presented for evaluation by the company. One concept was selected and developed during the implementation phase. Various mechanical solutions have been tested and several variations on wheels have been developed.The work resulted in a shiny black snail in beech wood with red wheels and tentacles. Since specifications changed during working hours two different results were obtained, one snail with moving tentacles and one with fixed. / Denna rapport beskriver ett examensprojekt i samarbete med det svenska leksaksföretaget Playsam. Uppdraget var att designa en ny leksak till sortimentet, en dragleksak i form av en snigel med en mekanisk funktion. I faktainsamlingen finns att läsa om företaget Playsam, studier och analys av företaget, dess identitet och sortiment samt dess kunder. Faktainsamlingsdelen innehåller all den information som behövdes för att kunna genomföra projektet. I idégenereringsfasen togs ett antal koncept fram för presentation för företaget. Ett koncept valdes ut och vidareutvecklades under genomförandefasen. Olika mekaniska lösningar har testats och ett flertal varianter på hjul har tagits fram. Arbetet resulterade i en svart blank snigel i bokträ med röda hjul och tentakler. Då kravspecifikationen förändrades under arbetets gång presenteras två olika resultat, en snigel med rörliga tentakler och en med fasta. / 2010/ 25

Krynickillus melanocephalus was first seen in Sweden 2015. It is now labeled as an invasive species and it potentially poses a threat to the ecosystem, but the slug has not yet shown to have great negative impact in gardens and agricultural fields. There is limited ecological knowledge about the species. This study aims to increase the knowledge about habitat preference of the species during oviposition. Fifty slugs were placed in experimental arenas containing four compartments, each containing a different substrate: birch leaves, gravel, potting soil and sphagnum moss. The position of the slugs were recorded daily for three consecutive days. Further, position of laid eggs were recorded at two different times. Slugs showed a preference for leaves at oviposition, and 88 % of the eggs were laid in this substrate, and the fewest eggs were laid in moss (0,6 %). The slugs were found the most in contact with the leaves. The result has expanded our knowledge about the species, which is important to develop ways to hinder and slow down its invasion. Future research about substrate preference in this species should focus on how humidity and temperature may affect the substrate preference, as well as on movement behaviour during oviposition, perhaps by means of PIT telemetry. The study provides practical advice regarding how to deal with garden waste in areas that are inhabited by the species, where, in particular birch leaf compost should not be moved around. / Den svarthuvade snigeln upptäcktes i Sverige först 2015. Nu är den klassad som eninvasiv art och blir ännu ett hot mot våra ekosystem. Den kan även utgöra ett hot motträdgårdsägare, men än så länge har snigeln inte observerats ha åstadkommit störreskada. Arten är relativt okänd och därav är litteraturen väldigt begränsad. Min studiesyftar därför till att öka den ekologiska kunskapen om arten. Preferens föräggläggningssubstrat undersöktes samt föredraget habitat underäggläggningsperioden. Femtio sniglar användes i studien och dessa placerades iexperimentarenor innehållande mindre plastkorgar med fyra olika substrat; björklöv,grus, blomjord och vitmossa. Sniglarnas position observerades vid tre tillfällen undertre dagar och i vilket substrat äggen placerats noterades vid två tillfällen. Sniglarvisade en tydlig preferens för löv som äggläggningssubstrat där proportionen lagdaägg var 0,88. Minst antal ägg fanns i mossan (0,6%). Sniglarna befann sig ocksåoftare i kontakt med lövsubstratet än de andra substraten. Resultatet har berikat vårkunskap om arten, kunskap som är viktig för att utveckla metoder för att bekämpadess spridning. Framtida viktiga studier om artens äggläggning kan inkluderabeskrivning av dess rörelsebeteende med hjälp PIT-telemetri, samt undersökningarom hur olika temperaturer och fukthalter påverkar substratpreferens. Min studie hargett insikt i praktiska implikationer om hur trädgårdsavfall bör hanteras i områdendär arten existerar, specifikt att komposter med björklöv inte bör flyttas runt.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge. / Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap.