Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.