Abstrakt Utifrån en hermeneutisk ansats har en enkät följd av djupgående intervjuer utförts i syfte att ge kunskap och förståelse för det omlärande en amputerad genomgår. Studien har även riktats mot upplevelse av omlärande i samband med spegelterapi och digital terapi för att ytterligare belysa de amputerades upplevelser av dessa terapier. Då digital terapi än så länge är en ny terapiform som endast testats på en patient har uppfattningarna om denna metod varit begränsade. De djupgående intervjuerna har i urvalet begränsats till amputerade till följd av ett trauma. Det omlärande de amputerade upplevt har tolkats utifrån en helhetsfokuserad lärandeteori för att belysa vidden av lärande för den traumatiskt amputerade personen. Omlärandet har berört både samspelsprocessen och tillägnelseprocessen och lärandeteorins samtliga tre dimensioner. Dessutom har de amputerade upplevt att deras identitet har påverkats till följd av den traumatiska amputationen. De intervjuade upplever dessutom att deras traumatiska amputation har medfört psykologiska påfrestningar som liknar dem vid psykiskt utmattningssymptom. Det är därför av betydelse att mer forskning görs inom detta fenomen för att på så sätt ge amputerade det stöd de behöver för en bra återhämtning. Abstract Based on a hermeneutical approach a questionnaire followed by in-depth interviews was conducted in order to provide knowledge and understanding of the relearning an amputee undergoes. This study was also directed to experienced relearning in connection with mirror therapy and digital therapy to further illustrate the amputee's experiences of these therapies. When digital therapy so far is a new form of therapy that has only been tested on one patient, perceptions of this method have been limited. For the in-depth interviews the selection was limited to amputees as a result of a trauma. The relearning the amputees experienced was interpreted on the basis of a whole-focused learning theory to illustrate the breadth of learning for the traumatic amputee. The relearning has involved both the interaction process and the appropriation process and all three dimensions of the learning theory. In addition, the interviewed felt that their identity has been affected as a result of the traumatic amputation. The interviewed also experienced that their traumatic amputation has led to psychological stresses similar to those of mental fatigue symptoms. It is therefore important that more research is done in this phenomenon so as to give amputees the support they need for a good recovery. / therese_liden@hotmail.com

Bakgrund: Majoriteten av de personer som genomgått ett amputationsingrepp drabbas av fantomsmärta. Trots att fantomsmärta är ett vanligt fenomen inom denna patientgrupp så är det ofta missförstått och det föreligger problem förknippade med hanteringen av fantomsmärtor. Tidigare forskning har visat inkonsekventa resultat som varierar från en forskare till en annan och komplexiteten med fantomsmärta har lett till behandlingsresultat med varierande effekt. I första hand har farmakologisk behandling använts, men många patienters smärta förblir refraktär mot farmakologiska medel och kräver därför andra alternativ. En alternativ behandling som först föreslogs i början på 1990-talet i vårdandet av fantomsmärta är spegelterapi. Spegelterapi kan användas som en omvårdnadsåtgärd för att smärtlindra fantomsmärtor och ska minska den amputerade kroppsdelens smärta.Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa effekten av spegelterapi som en omvårdnadsåtgärd för smärtlindring av fantomsmärtor.Metod: Metoden som använts är systematisk databassökning i databaserna PubMed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga studier med kvantitativ studiedesign.Resultat: Litteraturstudiens syfte blev besvarat och kunde fastställa att spegelterapi har en smärtlindrande effekt för fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till enförbättrad livskvalitet. Således delades resultatet in i två huvudteman: Spegelterapins smärtlindrande effekt utifrån olika smärtskattningsskalor samt påverkan på livskvaliteten. De frågor som ställts är om spegelterapi är en omvårdnadsåtgärd som kan användas i praktiken.Konklusion: Spegelterapi har en smärtlindrande effekt och minskar fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till en förbättrad livskvalitet samt ökar välmåendet hos amputerade personer som lider av fantomsmärtor. Spegelterapi hade kunnat användas i praktiken efter att ha blivit optimerad och där en standardmetod för spegelterapi tagits fram. Däremot krävs det vidare forskning om spegelterapi. / Background: The majority of amputees suffer from phantom pain. Although phantom pain isa common phenomenon, it is often misunderstood and there are often problems with themanagement of phantom pain. Previous research has shown inconsistent results that varyfrom one researcher to another. The complexity with phantom limb pain has led to treatmentresults with varying effects. Primarily pharmaceuticals have been the main treatment. But many patients' discomfort still remains and the need for alternative treatment options isimperative. One alternative treatment is mirror therapy which was first suggested in thebeginning of the 1990’s century. Mirror therapy is supposed to reduce the phantom limb pain.Aim: The aim of this literature review is to highlight the effect of mirror therapy as a nursing treatment for reducing phantom limb pain.Method: The method that is used is a systematic database search in PubMed and Cinahl. The literature study is based on 10 scientific articles with a quantitative study design.Result: The literature study proved that mirror therapy is effective for reducing phantom limb pain. A secondary finding was the improvement of quality of life. Therefore the result was divided into two main themes: Change in phantom pain based on different pain assessment scales and the impact on the quality of life. Questions that were asked are whether mirror therapy is an intervention that can be used in the treatment of the phenomenon.Conclusion: Mirror therapy does reduce phantom pain in amputees. A secondary finding was that the intervention also contributes to a better quality of life and increases the well-being for the amputee. Mirror therapy could be practically applied after a standard method has been produced. However, further research is needed on mirror therapy.