Kan lycka köpas för pengar? Prosocialt spenderande och lycka är ett nytt ämne inom forskning och har ännu inte studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att utreda om prosocialt spenderande bidrar till en ökad grad av upplevd lycka hos studenter vilket tidigare forskning stödjer samt om det föreligger könsskillnader gällande prosocialt spenderande och upplevd lycka vilket inte forskningen stödjer inom området. Etthundratre personal- och arbetslivsstuderande varav 72 kvinnor och 31 män vid ett medelstort universitet i södra Sverige deltog. Ett randomiserat post-test-only experiment utfördes varav 51 deltagare utgjorde experimentgrupp och genomförde en intervention som innebar att de skänkte pengar till välgörenhet och 52 deltagare genomförde ett kognitivt test som kontrolluppgift. Efteråt uppmättes deltagarnas upplevda lycka med Subjective Happiness Scale. Statistisk prövning med tvåvägs-ANOVA visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan experiment och kontrollgrupp gällande upplevd lycka, vidare fanns inga skillnader mellan könen gällande upplevd lycka och prosocialt spenderande. Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning. Studiens diskussion föreslår att vidare forskning inom området fokuserar på design och metodval. Storleken på summan som spenderas prosocialt påverkar troligen effekten gällande lycka i större utsträckning än vad som antagits. En undre gräns för att gynna lycka diskuteras. Relation till den som individen spenderar prosocialt på diskuteras och tros också påverka upplevd lycka. / Can happiness be bought with money? Prosocial spending and happiness is a new field within science and has yet to be studied in Sweden. The present study aims to investigate whether prosocial spending contributes to an increased level of happiness amongst students which previous research supports and also whether sexdifferences within prosocial spending and percieved happiness exists which current research does not support. One-hundred and three undergraduates of whom 72 were women and 31 men within a human resource and management-program participated, all studying at a medium-sized university in southern Sweden. A randomized post-test-only experiment was conducted in which 51 participants carried out a task where they were instructed to donate money to charity (experimental group) and 52 participants were instructed to complete a cognitive task (control group). Subsequently the participants levels of happiness were measured using the Subjective Happiness Scale. Statistical testing using a two-way ANOVA showed no statistically significant difference between the experimental and control groups regarding happiness, furthermore there were no sex differences regarding happiness and prosocial spending. The results of the present study are contradictory with previous research. The discussion of the present study suggests emphasis on method and design for further studies within the area. The amount of money spent prosocially is likely to have a greater impact on happiness than the present study presumed. A lower limit to promote happiness is discussed. Furthermore the relation between the individual who is prosocially spending and the recipient is discussed and is likely to have an impact on perceived happiness.

In recent years, the desire for financial privacy and anonymity spurred the growth of electronic cash and cryptocurrencies. The introduction of decentralized cryptocurrencies, such as Bitcoin, accelerated their adoption in society. Since digital information is easier to reproduce, digital currencies are vulnerable to be spent more than once – this is called a double-spending attack. In order to prevent double-spending, Bitcoin records transactions in a tamper-resilient shared ledger called the blockchain. However, the time required to generate new blocks in the blockchain causes a delay in the transaction confirmation. This delay, typically around one hour in Bitcoin, is impractical for real world trade and limits the wide-spread use of blockchain-based cryptocurrencies. In this thesis, we propose a solution to prevent double-spending attacks and thus enable fast transaction confirmations using the security guarantees of Trusted Execution Environments (TEEs). We achieve this by enforcing sign-once semantics that prevent the payer from reusing designated signing keys to sign more than one transaction. We also provide a way for the payee to verify whether a specific signing key is subject to sign-once semantics. The payee, however still receives the funds later, once the transaction is verified similarly to existing credit card payments. In this way, our solution reduces transaction confirmation times of blockchain-based cryptocurrencies and is also compatible with existing deployments since it does not require any modifications to the base protocol, peers, or miners. We designed and implemented a proof-of-concept of our solution using Intel SGX technology and integrated it with Copay, a popular Bitcoin wallet from BitPay. This thesis also presents the security evaluation of our system along with other possible extensions and enhancements. / De senaste åren har begäran efter sekretess och anonymitet för ekonomisk transaktioner sporrat tillväxten av elektroniska kontanter och kryptovalutor. Introducerandet av decentraliserade kryptovalutor, som t.ex. Bitcoin, har accelereratibruktagningen av dylika valutasystem. Digitala valutor är dock sårbara för dubbelspenderande (eng.double spending) eftersom digital information är lättare attreproducera. För att förhindra dubbelspenderande bokför Bitcoin valutatrans-aktioner i en distribuerad databas, den så kallade blockkedjan (eng.blockchain), som kan motstå förvanskling av bokförda transaktioner. Tiden som krävs för attgenerera nya block i Bitcoins blockkedja leder dock till en fördröjningen företransaktioner som skapas i databasen kan bekräftas. Denna fördröjning, som oftas varar kring en timme, är opraktisk för handel i verkliga världen och begränsardärför den allmänna spridningen av blockkedgebaserade kryptovalutor. I denna avhandlingen föreslår vi en lösningen som hindrar dubbelspenderandegenom att utnyttja säkerhetsgarantier hos anförtrodda exekveringsmiljöer (eng.Trusted Execution Environments). Vi åstadkommer detta genom att hindra beta-laren från att återanvända specifika kryptografiska nycklar för att digitalt signera flera transaktioner. Vi möjligjör också ett sätt för mottagaren att bekräfta ifall en kryptografisk underteckningsnyckel är skyddad på ovannämnda sätt. Mottagaren erhåller dock betalningen först senare, likt existerande kreditkortsbetalningar. Vår lösningen förminskar transaktionstiden för Bitcoin-betalningar på ett sätt som är kompatibelt med existerande användningssätt eftersom lösningen inte kräver modifikationer i grundläggande Bitcoin-protokollet. Vi utvecklade en prototyp av vår lösning genom att utnyttja Intel SGX teknologi och integrerade prototypen med CoPay, en popular plånboksapplikation för Bitcoin utveckald av företaget BitPay. Vi presenterar även en utvärdering av säkerheten i vårt system och beskriver möjliga utökningar och förbättringar. / <p>This thesis is part of Erasmus Mundus 2-Year Masters NordSecMob program. </p>