<p>När vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke på hur vår övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vår möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka på träningen, men det kan också vara en påverkande faktor angående motivationen att träna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta är dock att alla inte kan träna på de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag på samma anläggning som också skall träna. En fråga som då ofta uppstår är, <em>vem som ska träna på vilka tider?</em></p><p>  Den här uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion där fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om träningstiderna på anläggningen är rättvist fördelade över kön, ålder och nivå. Vidare är syftet att undersöka hur <em>processen </em>när träningstiderna fördelas, och om det finns ett medvetet jämställdhetstänkande som genomsyrar verksamheten. Uppsatsen tar också delvis upp frågor rörande anläggningens kvalité och nyttjandegrad, det vill säga hur pass bra anläggningen utnyttjas.</p><p>   Undersökningen är en fallstudie som är tänkt att komplettera ett pågående projekt av Riksidrottsförbundet och Karlstads Universitet där träningstider skall analyseras i ett stort antal idrotter i hela Sverige.</p><p>    Undersökningen bygger på sju intervjuer, med personer, som på olika vis har viktiga roller i den aktuella miljön. Även anläggningens träningsschema har analyserats och därmed har de faktiska resultaten kunnat utläsas. Bland intervjupersonerna finns aktiva idrottare, ledare och tjänstemän inom kommunen.</p><p>   Resultaten i undersökningen visar att träningstiderna inte är orättvist fördelade varken mellan könen, över ålder eller nivå. Undersökningen visar också att  det saknas skriftliga dokument på hur fördelningen av träningstider skall ske och att mycket av arbetet sker baserat på enskilda personers värderingar och uppfattningar.</p><p>   Förslagsvis bör ett jämtegrerat policydokument upprättas för att säkra att verksamheten i framtiden har ett jämställt tänkande och att träningstiderna därmed blir rättvist fördelade. </p> / <p>When we are about to practice athletics of course there is more or less likely hours for that. In view of how our day appears with work, school, and family and so on, the date for practice can be pretty important. Actually it can be directly conclusive for our opportunity to participate at the practice, but it can also be an affecting factor concerning our motivation. The problems that might show in relationship to this are the problem that it’s impossible for everybody to practice at the time they want because there’s other teams who uses the training facility too. One question that often appears here is: <em>who should train at which time?</em></p><p>   This essay discuss a specific environment, an ice stadium which contains five bandy- and one skating associations. The purpose of the essay is to find out if there is any group of people (men, women, children, elitplayers for example) who have to practice at worse hours. Further on the purpose is to study the <em>process</em> while the practice times are distributing and whether there’s a conscious gender mainstreaming going on during the process. The essays also discuss questions concerning the quality of the facility and how well the stadium is utilised.</p><p>   This study is a case-study which is thought as a complement to an ongoing project of RF and Karlstads University where a large numbers of sports are studied concerning unfair distribution of times for practice.</p><p>   The study builds on a number of interviews where people, who are important in different ways, has been interviewed because of there role in the current environment. Also the stadiums schedule have been analysed and because of that the actual results have been able to understand. Among the interview persons do we find active sportsmen, trainers and an official from the current municipality.</p><p>   The result of the study shows us that distribution isn’t unfair neither between men and women, over ages or levels. The study also shows a lack of written documents of how the distribution should work and that a lot of the work is being done based on particular peoples values and views.   </p><p>   As a suggestion ought to a policy paper produced with a gender mainstreaming work behind be constituted to make sure that the whole process becomes equal in the future.</p>

The aim is to illustrate the opinion former Torsten Tegnér’s view of sport, culture and society, the nature of the influence he exerted primarily through his own professional magazine, Idrottsbladet, a liberal-conservative sports journalist’s attitude in confrontation with other social attitudes and some questions of principle and debates that were topical during the period within Swedish sport. Five thematic chapters demonstrate how Tegnér reacted to developments within sport that were due to social changes. Above all, the research demonstrates that the values he wished to communicate principally dealt with a healthy soul in a healthy body for the benefit and happiness of both the individual and society. Secondly, he wished to convey the culture of the middle classes. In the background, the concept of freedom was a constant overarching ideology. His reactions to the developments can be seen in the light of his passion for sport as beneficial, his family’s combination of liberalism and respect for traditions and their expectations of him, his understanding of democracy and a touch of post-Romanticism. His passion for freedom led to his political involvement against Nazism and Communism in particular. Tegnér’s means of influencing are viewed from a power perspective. As a well-qualified intellectual, by means of a significant symbolic capital, with Idrottsbladet’s position and as ‘a one-man civic educator’, he was one of those who, in the opinion of the philosopher Antonio Gramsci, were particularly important in a social power game. It is particularly interesting that his circle of readers seems to have overwhelmingly consisted of working-class youngsters.

När vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke på hur vår övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vår möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka på träningen, men det kan också vara en påverkande faktor angående motivationen att träna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta är dock att alla inte kan träna på de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag på samma anläggning som också skall träna. En fråga som då ofta uppstår är, vem som ska träna på vilka tider?   Den här uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion där fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om träningstiderna på anläggningen är rättvist fördelade över kön, ålder och nivå. Vidare är syftet att undersöka hur processen när träningstiderna fördelas, och om det finns ett medvetet jämställdhetstänkande som genomsyrar verksamheten. Uppsatsen tar också delvis upp frågor rörande anläggningens kvalité och nyttjandegrad, det vill säga hur pass bra anläggningen utnyttjas.    Undersökningen är en fallstudie som är tänkt att komplettera ett pågående projekt av Riksidrottsförbundet och Karlstads Universitet där träningstider skall analyseras i ett stort antal idrotter i hela Sverige.     Undersökningen bygger på sju intervjuer, med personer, som på olika vis har viktiga roller i den aktuella miljön. Även anläggningens träningsschema har analyserats och därmed har de faktiska resultaten kunnat utläsas. Bland intervjupersonerna finns aktiva idrottare, ledare och tjänstemän inom kommunen.    Resultaten i undersökningen visar att träningstiderna inte är orättvist fördelade varken mellan könen, över ålder eller nivå. Undersökningen visar också att  det saknas skriftliga dokument på hur fördelningen av träningstider skall ske och att mycket av arbetet sker baserat på enskilda personers värderingar och uppfattningar.    Förslagsvis bör ett jämtegrerat policydokument upprättas för att säkra att verksamheten i framtiden har ett jämställt tänkande och att träningstiderna därmed blir rättvist fördelade. / When we are about to practice athletics of course there is more or less likely hours for that. In view of how our day appears with work, school, and family and so on, the date for practice can be pretty important. Actually it can be directly conclusive for our opportunity to participate at the practice, but it can also be an affecting factor concerning our motivation. The problems that might show in relationship to this are the problem that it’s impossible for everybody to practice at the time they want because there’s other teams who uses the training facility too. One question that often appears here is: who should train at which time?    This essay discuss a specific environment, an ice stadium which contains five bandy- and one skating associations. The purpose of the essay is to find out if there is any group of people (men, women, children, elitplayers for example) who have to practice at worse hours. Further on the purpose is to study the process while the practice times are distributing and whether there’s a conscious gender mainstreaming going on during the process. The essays also discuss questions concerning the quality of the facility and how well the stadium is utilised.    This study is a case-study which is thought as a complement to an ongoing project of RF and Karlstads University where a large numbers of sports are studied concerning unfair distribution of times for practice.    The study builds on a number of interviews where people, who are important in different ways, has been interviewed because of there role in the current environment. Also the stadiums schedule have been analysed and because of that the actual results have been able to understand. Among the interview persons do we find active sportsmen, trainers and an official from the current municipality.    The result of the study shows us that distribution isn’t unfair neither between men and women, over ages or levels. The study also shows a lack of written documents of how the distribution should work and that a lot of the work is being done based on particular peoples values and views.       As a suggestion ought to a policy paper produced with a gender mainstreaming work behind be constituted to make sure that the whole process becomes equal in the future.