Problemformulering och Syfte:I takt med att mängden utrikes födda i Sverige växer varje år blir det allt viktigare för kommuner med stora andelar utrikesfödda att använda sig av ett klart och tydligt språk så att en så stor mängd av befolkningen ska kunna ta till och förstå dess innehåll som möjligt. Utefter denna problemformulering formades syftet för denna uppsats, att undersöka hur små kommuner, med en hög andel utrikesfödda,förhåller sig till de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Metod och Material:Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet består av 79 Facebook-inlägg som är insamlat från 14 små kommuner därandelen utrikes födda överstiger 25% av totalbefolkningen. Dessa har analyseratsutifrån fyra teoretiska perspektiv: Sociala medier, kunskapsklyftan, externkommunikation och budskap.Huvudresultat: Resultatet visade på att samtliga 14 kommuner använder sig och uppfyller de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Inläggen var överlag utformade på ett tydligt och logiskt sätt, med enkla och simpla ord som gör att det lätt går att följa med i texten samt förstå dess innehåll. Resultatet visar även på att kommunerna tar språkbarriären på allvar genom att försöka göra inläggen tillgänglig till en så stor grupp i samhället som möjligt.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.