Slags och sorts är båda gamla genitivformer av substantiv med grammatiska genus, men trots detta kan orden förekomma tillsammans med artiklar som kongruerar efter huvudordet i de nominalfraser som följer dem. Genom att studera den syntaktiska och semantiska utvecklingen hos fraser av typen ett/en + slags/sorts + NP under tre decennier – 1830-talet, 1910-talet och 2010-talet – ämnar denna studie få klarhet i hur orden har fungerat och vad de är nu. Analysen visar på en variation i kongruensmönstret särskilt gällande ett/en slags under alla perioder. Ett sorts förekommer knappt i början men utgör till 2010-talet en tredjedel av materialet. Båda enheterna har alltid haft en betydelsevariation i vilken grad de kategoriserar eller blott ger subjektiva associationer, men den sistnämnda betydelsen dominerar allt mer med tiden. Det visar sig att denna syntaktiska och semantiska variation gällande ett/en slags och sorts har motiverat de grammatikaliseringsartade förändringar som ses i materialet.