Klibbalen (Alnus Glutinosa) växer på frisk eller fuktig mark i södra och mellersta Sverige, mestadels i bestånd mindre än ett hektar. Klibbalen är med sina kvävefixerande noduler på rötterna ett näringsberikande träd, dess kvävetillförsel medför en naturlig gödsling. Den växer som bäst på djup näringsrik, mullrik mark med rörligt grundvatten. Produktionen kan  uppgå till drygt 10 m3sk/ha och år och kan föryngringsavverkas vid 35 års ålder. Virket är mjukt, har låg densitet och är lätt att bearbeta. Efter bearbetning fås en jämn fin yta som behålls även efter återfuktning. Värmeupptagningsförmågan är låg för klibbal. Däremot är virket inte intressant för tillverkning av papper då virket missfärgar pappersmassan. Undersökningen är tredelad, besök och intervjuer på lövsågverk, fältmätningar i bestånd samt analys av beståndsdata från skogsbruksplaner. Dessa tre delar ligger till grund för en syntes till en förbättrad skötselinstruktion för klibbal. Vid intervjuer med lövsågverk framkommer att de sågverk som idag sågar lövvirke upplever en brist på virke med rätt kvalitet. Med bättre skötsel och ett anpassat skötselprogram för klibbal bör det gå att få ut mer sågbart virke. God kvalitet på klibbalsvirke definieras som virke fritt från torr- och rötkvist samt brunkärna. Träden bör vid slutavverkning vara 30 till 40 cm i brösthöjd. De skogsbruksplaner som Södra Skogsägarna tillhandahöll har undersökts avseende de bestånd där klibbal är huvudträdslag. Som regel baseras skötselförslagen för dessa bestånd på andra trädslag än klibbal t.ex. gran eller björk och med ett skötselintervall på 5 år. Skötselintervallet blir ofta för långt i dessa förslag. Resultatet från såväl intervjuerna, fältmätningarna och skogsbruksplanerna har syntetiserats till ett förbättrat skötselprogram. Med en korrekt angivning av beståndsdata med anpassande skötselförslag för klibbal som har korta skötselperioder går det att skapa bättre framtida virkeskvalitet. Dagens skogsbruksplaner ger för långa tidsperioder för klibbalskötsel och bör förkortas till 2, 3 och 4-års långa perioder beroende på var i omloppstiden man befinner sig. / Common alder (Alnus Glutinosa) grows for the most part in the south and middle of Sweden, in clumps smaller than one hectare. The wood is soft, light and easy to work and maintains a smooth surface in humid environment and does not take on heath. The wood is not of interest in pulp as it discolors. The hard wood saw mills have at present a lack of good quality hardwood. With enhanced silviculture-program for common alder with shorter silviculture-interval, 2-, 3 and 4 years, and the use of a site index for common alder it should be possible to get a higher production of good quality hardwood. The current silviculture programs should be changed to shorter intervals to fit common alder silviculture. When common alder is identified for cutting, it should be taken to the hard wood industry for optimal refining.

Syftet med studien var att följa upp resultatet från maskinell sådd av tall efter 1-3 växtsäsonger och ge förståelse för vilka parametrar som har störst påverkan på såddresultatet. Studien gjordes genom att göra fältinventering på 17 lokaler föryngrade med maskinell sådd från åren 2016-2018 belägna i trakterna av Växjö, Vimmerby och Skövde.Resultaten visar att 47 % av sådderna uppfyller Skogsstyrelsens föreskrifter för plantantal och nollytor vid föryngring. Nollytor är största anledningen till att föryngringar inte klarar kraven.Plantantalet ökade med ökande antal fröträd och ståndortsindex och mindre konkurrens av övrig markvegetation.Nederbördsmängd var ingen begränsande faktor för högt plantantal. Angående temperatursumman under vegetationsperioden gick det inte att påvisa påverkan på såddens resultat.2 % av plantorna hade betesskador och betesskadorna ökade med planthöjden upp till 40 centimeter.